NATUREN I SIKTE. Vi kollar in tillvaron som älgjägare.
ÄLGJAKT. Vi hängde med Vallentunas jaktlag under ett par timmar i skogen
För en del Vallentunabor innebär den här tiden på året att det är dags att ge sig ut i skogen på jakt. Men hur går en jakt till? Varför skjuter man djur ens? VallentunaDirekt följde med på älgjaktspremiären.
Klockan är 06 på morgonen när Västra Vallentuna jaktlag (VVJK) samlas i ett garage för att prata jaktstrategi, första dagen på älgjakten. I garaget finns kartor, instruktionsaffischer på hur man tar hand om köttet efter jakt och overaller. Jägarna får dra varsin lapp för att avgöra vilket område av skogen de ska sitta i.
– Du får komma med mig, säger lagets jaktledare, Christer Rickberg till VallentunaDirekts reporter.
Ute är det mörkt och regnigt. Vi går under tystnad in i den blöta skogen tills vi kommer till jakttornet. Där slår vi oss ner på varsitt sittunderlag. Sen är det bara att vänta.
– Vill du ha kaffe? viskar Christer Rickberg efter ett tag och tar upp en termos och en kopp i täljt trä.
Under de två timmarna som följer hinner himlen ljusna. Christer berättar om första gången han sköt ett djur, om kärleken till skogen, om fördomar, och vad det i själva verket innebär att vara jägare.
– Så många är oförstående när det gäller jakt. De tror att vi är lustmördare och går ut och skjuter hej vilt. Det är okunskap. I själva verket är många av oss djurvänner. Att vara jägare handlar om så mycket mer än att skjuta djur, säger han.
Mer än bara jakt
Han berättar att de kör ut havrekross och annan mat till rådjuren och älgarna på vintern så att de inte ska svälta. Att de sätter upp kameror och så kallade åtlar med grönsaker så att vildsvinen ska hålla sig i skogen – och borta från böndernas marker.
Första gången han sköt ett djur kändes det vemodigt, berättar han. Men han ser samtidigt att även det har en viktig funktion.
– Om vi skulle ta bort alla jägare i Sverige under en längre tid skulle vi få en konstig natur. Bönder och skogsbruk skulle inte finnas. Vildsvinen skulle förstöra lantbruket och älgen skulle äta upp skogsplanteringarna. Djuren skulle ta sig in i samhällena, viltolyckor skulle öka och det skulle inte finnas någon som tog hand om olyckorna, säger Christer.
”Sitter tyst i timmar”
Han beskriver sin roll som att ”ha hand om en stor, naturlig bondgård” där det gäller att hitta en balans mellan alla djur.
– Jägare är viktiga. Vi måste hålla ner stammarna, annars har vi älgar på Sergels torg tillslut, säger han.
En annan anledning till att han jagar är för att han älskar skogen.
– Den är underbar. Här andas jag och hämtar ny kraft. Ofta sitter du kanske på ett pass i sex timmar och då hinner man fundera ganska mycket. Bara det att sitta tyst så länge. Jag tror att alla skulle behöva det i dag. Det är en slags meditation.
– Och man ser så mycket man inte ser annars. Råttor, sorkar, rovfåglar som attackerar smådjur. Rådjur som lugnt går några meter framför en. Det är jättehäftigt. Men ju mer människor och bebyggelse, desto mindre plats för djuren.
Han kommer in på att vi bygger bort djurens miljöer allt mer idag.
– För 25 år sen hade de mycket mer skog och natur att leva i. Vi bygger mera, Stockholms län växer och blir mer bebott. Djuren kommer närmare inpå samhällen vilket kan leda till problem, säger Christer Rickberg och fortsätter:
– Människan har alltid jagat. Vi behövs och kommer fortsätta behövas.
Josefine Thureson Kämpe
Om vi skulle ta bort alla jägare i Sverige under en längre tid skulle vi få en konstig natur. Bönder och skogsbruk skulle inte finnas.