Intelligens i djurvärlden..........
Vår position som planetens smartaste art är hotad. Ju mer vi forskar om djurens intelligens, desto mer hittar vi mänskliga egenskaper.
Intelligens är inte evolutionens slutgiltiga mål, det är bara en av många strategier för att kunna överleva och sprida sina gener.
Bakterier, svamp och växter har rönt större framgång än oss gällande praktiskt taget alla tänkbara mätvärden – detta utan att en enda hjärncell har varit inblandad. De stora sauropoddinosaurerna hade hjärnor som utgjorde en hundratusendel av deras kropp, men de överlevde i 100 miljoner år. Vi har inte ens klarat oss i en miljon år än.
En stor hjärna är ett kostsamt organ - den kräver mycket näring och måste hållas varm för att fungera ordentligt. Men det intelligensen ger i retur är flexibilitet. Om alla beteenden i hjärnan är programmerade vid vår födsel kan vi bara anpassa oss till livet. Världen är en föränderlig miljö med den långsamma processen av genetisk mutation och naturligt urval. Om miljön förändras snabbare än vi människor kan utvecklas blir vi utrotade. Intelligens erbjuder en genväg i den processen.
Japanska makaker på ön Honshu har lärt sig att tvätta sötpotatis i havsvatten för att avlägsna smuts efter att ha sett att en kvinna gjorde detsamma. De utvecklade dessutom detta trick och använde havsvatten för att separera sand från ris- och vetekorn. År 2005 såg forskare en späckhuggare som lämnade fisk på ytan för att locka måsar som sedan blev uppätna. Istället för att dröja tiotals generationer för att beteendet skulle spridas instinktivt lärde sig fyra andra späckhuggare samma taktik inom några veckor.
Intelligent från födseln
Att mäta djurs intelligens kan vara extremt svårt eftersom vi per automatik är partiska när det gäller djur som beter sig som oss. Vi är bullriga, tävlingsinriktade och sociala varelser, så intelligensen hos den tysta och skygga bläckfisken är lätt att förbise. Ett sätt att mäta intelligens är därför förmågan att ta till sig kunskap. De flesta däggdjur föds med hjärnor som redan utgör 90 procent av deras slutliga vikt som vuxna, men inlärning innebär att nya kopplingar görs i hjärnan och det kräver fysiskt utrymme. Ju intelligentare ett djur är, desto mindre utvecklad är dess hjärna vid födseln. Nyfödda schimpansers hjärnor utgör delfiner är det 42,5 procent och för elefanter 35 procent.
Språkigenkänning
Ett av de viktigaste användningsområdena för intelligens är att kunna kommunicera med artfränder. Nästan alla djur uppvisar en viss grad av kommunikation inom sin art, men det är på ren instinkt. Ett riktigt språk överförs kulturellt snarare än genetiskt och möjliggör kommunikation av abstrakta begrepp, till exempel händelser i det förflutna eller saker som inte är synliga. Inget annat djurspråk har hittills visat sig ha samma flexibilitet och bredd som mänskligt tal, men ju mer vi forskar desto mindre blir skillnaden.
Präriehundar har larmläten som är olika för olika rovdjur och kan beskriva storlek, färg och hastighet. Flasknosdelfiner simmar i grupp och ledarna för olika grupper kan kommunicera med varandra över avstånd på upp till en mil med detaljer gällande ålder, kön och till och med namn på de olika gruppmedlemmarna. Karibisk revbläckfisk använder sig av förändringar i hudfärg och konsistens för att signalera varningar eller sexuell tillgänglighet och kan skräddarsy sin kommunikation för att passa sammanhanget. En hanbläckfisk som befinner sig
”Att bli uttråkad kan faktiskt vara ett överlevnadsknep eftersom det uppmuntrar till experiment som kan leda till nya upptäckter.”
mellan en hona på vänster sida och en rivaliserande hane på höger sida visar ett aggressivt mönster på den ena sidan av kroppen och samtidigt ett uppvaktande mönster på den andra sidan.
Lära genom lek
En annan stark indikator på intelligens är lekfullhet. Det handlar inte bara om lättsinnighet – lek är ett viktigt sätt att lära in nya beteenden. Att bli uttråkad kan faktiskt vara ett överlevnadsknep eftersom det uppmuntrar till experiment som kan leda till nya upptäckter. Makaker har observerats leka med små stenar – när maten är knapp och de måste spendera mer tid på att leta efter mat skär de ned på detta egentligen onödiga tidsfördriv. Bläckfiskar leker genom att släppa små föremål i undervattensvirvlar och sedan fånga och släppa dem gång på gång.
Inte otvetydigt. I takt med att forskare hittar nya metoder för att utvärdera djurens intelligens på lämpliga sätt blir deras resultat allt högre. Fram till nyligen trodde man att schimpanser hade dålig ansiktsigenkänning, men det berodde på att de hade testats med människoansikten. När de testades med schimpansporträtt upptäckte forskarna att schimpanser även kunde upptäcka familjedrag i porträtt av schimpanser som de aldrig hade träffat. Och 2008 slog schimpansen Ayumu världsminnesmästaren Ben Pridmore i en uppgift där det gällde att memorera sifferserier. Djuren har därför mycket kvar att lära oss.