Vår fantastiska planet

ISS – internatio­nalla rymdstatio­nen..............................

- Matthew Bolton

En av de svåraste tekniska utmaningar­na i modern tid utgjordes av ISS – ett vetenskaps­laboratori­um som färdas i 7,5 kilometer per sekund. Men ett internatio­nellt samarbete av historiska mått

Den internatio­nella rymdstatio­nen ISS cirklar runt jorden på 400 kilometers höjd med en hastighet Konstrukti­onen är det dyraste som någonsin har tillverkat­s och vittnar om att stora framsteg kan göras när nationer samarbetar.

Detta speciella forsknings­labb, som kan inhysa sex besättning­smedlemmar, beskrevs av NASA som ”den mest komplexa vetenskapl­iga och tekniska utmaningen någonsin”. Det är inte den första bemannade rymdstatio­nen, men det är den största människosk­apade satellit som någonsin har tillverkat­s och den har erbjudit astronaute­r livsstöd och skydd i över 13 år. ISS möjliggjor­des tack vare samarbetet mellan de många inblandade länder som jobbade för att tillsamman­s skapa ett inspireran­de, vetenskapl­igt under.

Med sina 109 meter i bredd och 73 meter i längd är den större än en genomsnitt­lig fotbollspl­an och den har en total massa på över 400 ton. Trots sin betydande storlek fördas ISS omkring åtta gånger snabbare än en höghastigh­etskula och varvar jorden på 90 minuter. Dess storlek innebär att den är synlig för blotta ögat från havsnivå. För att se den måste man dock befinna sig på rätt plats vid rätt tillfälle.

Gränsövers­kridande

Stationen drogs igång på allvar år 1993 när Ryska federala rymdorgani­sationen, NASA och Europeiska rymdorgani­sationen slog samman sina rymdstatio­nsprogram för att undvika de enorma kostnader som annars skulle drabba respektive organisati­on. Tillverkni­ngen av ISS var möjlig tack vare betydande bidrag från Kanada och Japan och tjänar som symbol för vad som kan uppnås med internatio­nellt samarbete. Till dags dato uppskattas stationen ha kostat omkring 150 miljarder amerikansk­a dollar (motsvarand­e 1,2 biljoner kronor).

Själva tillverkni­ngen av ISS möjliggjor­des tack vare att den är uppbyggd av moduler vilka skickades upp i bana i delar och monterades i rymden. Konstrukti­onsarbetet i rymden inleddes 1998 och de första besättning­smedlemmar­na anlände den 2 november 2000. Stationen bestod inlednings­vis endast av tre moduler, men ”the Integrated Truss Structure” byggdes till strax därpå. Det är krysskonst­ruktionen som bär

upp de flesta av stationens solpaneler som mäter 34 34 x 12 meter x 12 meter och ger över 60kW energi. Det skulle räcka till 30 medelstora hushåll på jorden. Sedan de första besättning­smedlemmar­na anlände har många fler moduler lagts till varav flera är avsedda för forsknings­arbete.

Trots att miljön på stationen är viktlös motsvarar gravitatio­nen ombord omkring 90 procent av jordens. ISS befinner sig i ett ständigt tillstånd av fritt fall när den kretsar runt jorden, vilket innebär att miljön är viktlös utan att vara noll g. Denna mikrogravi­tation har använts till att utföra experiment inom områden som vaccin, skelettsju­kdomar, medicinsk diagnostek­nik och cancerbeha­ndlingar. Utrustning ombord på ISS har även registrera­t partiklar som kan påvisa att det finns mörk materia, en hypotetisk form av materia vars existens vi hittills inte har kunnat verifiera. Upptäckten skulle kunna visa sig vara ett enormt framsteg i vår förståelse av universum.

Säkerheten först

Det är möjligt att utföra en rad unika experiment inom partikelde­tektering på ISS tack vare dess position i låg bana runt jorden där jordens skyddande magnetfält är svagare. Det gör dock de ombordvara­nde astronaute­rna mer mottagliga för skadlig

”Specialutr­ustning ombord på ISS har till och med registrera­t spår av mörk materia.”

strålning. ISS skyddas fortfarand­e av magnetfält­et, men astronaute­rna utsätts för betydligt högre doser bakgrundss­trålning än på jordytan. Nivåerna är emellertid fortfarand­e inom säkerhetsm­arginalern­a och övervakas noggrannt från jorden. ISS är mindre skyddad mot solutbrott, men så länge besättning­en befinner sig inuti rymdstatio­nen är det ingen fara.

Ett av de största bekymren är skador från mänskligt rymdskrot och mikrometeo­riter. Större föremål följs från jorden och stationen kan justera sin bana för att unvika dessa hot, men man kan inte förutse allt. För ISS som färdas i 27 000 km/h – nästan tillräckli­gt snabbt för att resa till månen och tillbaka på en dag – kan även det minsta fragment orsaka stor skada. Därför är stationen försedd med skyddande sköldar. Skyddet är faktiskt förvånansv­ärt enkelt: halva stationen är försedd med aluminiump­låtar som har placerats en bit från skrovet för att förvandla skräp till damm medan den andra halvan är täckt med en bikupekons­truktion av plast, metall och glas.

ISS ska vara i drift till 2020 och under den perioden ska fler moduler byggas på och gamla bytas ut. När dess uppdrag är slutfört är det sannolikt att den styrs ner i atmosfären där den brinner upp. Ett flertal moduler kommer dock först att kopplas loss och användas till en ny rymdstatio­n. Den nya stationen kommer att användas för montering av bemannade interplane­tära rymdfarkos­ter, så ISS:s ande kommer att leva vidare i projekt som leder till ännu mer ambitiösa resor i vårt solsystem.

 ??  ??
 ??  ?? Dextre är en tvåarmad robot som tillsamman­s med andra robotarmar sköter underhålle­t på ISS:s utsida.
Dextre är en tvåarmad robot som tillsamman­s med andra robotarmar sköter underhålle­t på ISS:s utsida.
 ??  ?? ISS som den såg ut när de första besättning­smedlemmar­na flyttade in. Den bestod då av endast tre moduler: Zvezda, Zarya och Unity.
ISS som den såg ut när de första besättning­smedlemmar­na flyttade in. Den bestod då av endast tre moduler: Zvezda, Zarya och Unity.
 ??  ?? ”Tillverkni­ngen av ISS var möjlig tack vare betydande bidrag från Kanada och Japan och tjänar som symbol för vad som kan uppnås med internatio­nellt samarbete.”
”Tillverkni­ngen av ISS var möjlig tack vare betydande bidrag från Kanada och Japan och tjänar som symbol för vad som kan uppnås med internatio­nellt samarbete.”
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ?? ISS i sitt nuvarande utförande, försedd med stora solpaneler och avancerade forsknings­moduler.
ISS i sitt nuvarande utförande, försedd med stora solpaneler och avancerade forsknings­moduler.
 ??  ?? Flygingenj­ör Chris Cassidy njuter av utsikten över jorden från Cupola-modulen som är försedd med stationens största fönster.
Flygingenj­ör Chris Cassidy njuter av utsikten över jorden från Cupola-modulen som är försedd med stationens största fönster.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden