Den konstanta konflikten i huvudet

Nervläkaren Sigmund Freud från Wien kom som ingen annan att prägla den psykologiska forskningen – trots att han hade fel.

Hjärnan bearbetar inte bara människans tankar. Den sorterar även intrycken och manipulerar vårt medvetande, observerade den österrikiske läkaren Sigmund Freud omkring år 1900 efter en lång rad samtal med patienter. Under samtalen låg hans patienter på en schäslong, medan Freud satt på en stol, som stod så att de inte

kunde se varandra. Frånvaron av ögonkontakt och den liggande ställningen skulle få patienten att slappna av och känna sig fri.

Genom samtalen kom Freud fram till att människans personlighet måste bestå av tre delar, som ofta ligger i inbördes konflikt – det moraliska överjaget, det förnuftiga jag och detet, där urinstinkter som sexlust och aggression befinner sig.

När detet och överjaget är i konflikt medlar det medvetna jaget, men om jaget inte erkänner detets drifter – till exempel på grund av den rådande moralen – uppstår det neuroser. De undertryckta känslorna manifesterar sig i drömmar, ett kodspråk, som en psykoanalytiker kan tolka.

I dag anser ledande psykologer att Freuds antaganden bara är en spegling av hans tid snarare än allmängiltiga vetenskapliga sanningar. Sexuallivet var i början av 1900-talet ett tabubelagt ämne i framför allt det bättre borgerskap som Freuds patienter tillhörde. Många led av en förvrängd relation till sin egen kropp.