Dansk guldålder med H.C. Andersen
Endast fjorton år gammal kom H.C. Andersen till Köpenhamn. Mötet med huvudstaden gjorde honom till Danmarks mest kände författare.
Måndagen den 6 september 1819 var en speciell dag för blott fjortonårige Hans Christian Andersen. Den dagen anlände den blivande författaren med postvagnen från Odense till den stora kulle som tronar över parken Frederiksberg Have. Därifrån kunde han se infartsvägen till Köpenhamn.
”Där steg jag av med mitt lilla bylte och gick genom trädgården, den långa allén och förstaden in i staden”, berättar Andersen om sin ankomst till staden, som han kallar ”min världs stad”.
Med i bagaget hade han utöver kläder och andra förnödenheter tretton riksdaler, ett löfte om en plats som snickarlärling samt en brinnande önskan om att bli en berömd och hyllad konstnär.
Platsen som snickarlärling behöll Andersen inte i mer än en dag. Men drömmen om berömmelse och ett liv konstens tjänst bestod. i
Kris gav medvind åt kulturen Materiellt sett var det uselt ställt i Köpenhamn – och i hela Danmark för den delen. Endast tolv år tidigare, 1807, hade brittiska flottan bombarderat staden, och 1813 gick landet i konkurs.
Dessa händelser fick emellertid danskarna att söka tröst i konst och kultur. Målare, diktare och författare flockades till huvudstaden för att i ord och bild beskriva allt det vackra som deras hårt prövade fosterland kunde bjuda på. Kulturen blomstrade i en sådan grad att perioden kom att kallas Danmarks guldålder. H.C. Andersen hade anlänt i helt rätt tid.
Stadens konstnärer möttes i borgarhemmens salonger, där de diskuterade allt som hände i samtiden. Andersen sökte sig till salongerna hos Knud Lyne
Rahbek, som hade en hög position på Det Kongelige Teater. Hos Knud och hustrun Kamma fick han den uppmuntran han suktade efter. Rahbek lade ett gott ord för den unge, fattige gossen hos kungen och fick på så sätt in honom på latinskolan, dåtidens gymnasium.
Stödet från makarna Rahbek hjälpte inte bara Andersen att ta en studentexamen – han fick även modet att satsa på sin författardröm. År 1827 publicerade tidningen Kjøbenhavnsposten dikten Det døende Barn. Verket blev det första i en lång rad, och snart öppnade sig dörrarna till stadens finaste kretsar.
Staden var fylld med sagor
Den långe och gänglige författaren blev snart en känd figur i Köpenhamn, där han ofta promenerade, medan han samlade inspiration till sina dikter, sagor och berättelser – till exempel gav en prome