Vad krävdes för att få ett Järnkors?
Järnkorset var en militär utmärkelse, som användes i Preussen, Tyska kejsardömet och Nazityskland från 1813 till 1945. Medaljen infördes av kung Fredrik Vilhelm III som ett sätt att belöna soldater som utmärkt sig på slagfältet. Den förste mottagaren var general Karl August Ferdinand von Borcke, som hyllades för att han hade riskerat sitt eget liv och lett sina män till en storslagen seger över Napoleons styrkor i april 1813. Från början skulle Järnkorset delas ut endast under kriget mot Napoleon, men det återinfördes 1870 av Vilhelm I, 1914 av Vilhelm II och 1939 av Adolf Hitler. Järnkorset var den första militära hedersbetygelsen som kunde ges till alla soldater oavsett rang. Vanligast
var Järnkorset av andra klass, men det gick att göra sig förtjänt av första klassen genom att ge prov på ännu större mod. Med tiden miste Järnkorset dock en del av sin glans, eftersom det delades ut så generöst – nästan hälften av första världskrigets cirka elva miljoner tyska soldater fick Järnkorset av andra klassen – de flesta bara för att ha befunnit sig på slagfältet. En av dem var Adolf Hitler, som under andra världskriget delade ut cirka 4,5 miljoner Järnkors av andra klass och 300 000 av första klass.
BERÖMDA ORDNAR:
Victoriakorset (Storbritannien) För sällsynt tapperhet och självuppoffring i strid.
Medal of Honor (USA)
För tapperhet i strid.
Hederslegionen (Frankrike) För lång och trogen tjänst.