Handelssystemets framväxt

Efter andra världskriget bildades en mängd internationella organisationer inom ramen för det så kallade Bretton Woodssystemet. Där lades grunden för efterkrigstidens finansiella system genom skapandet av IMF och Världsbanken. På Bretton Woodskonferensen 1944, där 44 länder deltog, rekommenderade deltagarna bildandet av en kompletterande institution, International Trade Organisation, som skulle bli systemets tredje ben. Organisationen blev aldrig verklighet men parallella förhandlingar om ett multilateralt avtal för ömsesidiga minskningar av tullar ( reciprocitet) resulterade i Gatt ( General System of Tariffs and Trade), som trädde i kraft den 1 januari 1948. Gatt hade ingen institutionell struktur värt namnet, men fungerade som en internationell organisation och var värd för åtta internationella handelsrundor. Den sista av dessa, Uruguayrundan (1987–1995)

kulminerade i bildandet av WTO ( World Trade Organisation). WTO inkorporerar alla Gatts principer och ger en omfattande institutionell ram. Idag är 164 länder medlemmar i WTO. Samtliga EU-länder ingår, men företräds av EU-kommissionen, vilket gör EU till en av de tyngsta spelarna i organisationens.

I WTO ingår förutom överenskommelsen om Gatt (handel med varor), också Gats (tjänstehandel) och Trips (patent- och upphovsrättsfrågor). Dessutom finns en del mindre avtal och inte minst ett tvistlösningssystem i två nivåer som hanterar handelstvister länder emellan.

Hela syftet med organisationen, som har sitt säte i Genève, är att reglera handel mellan medlemsländerna och tillhandahålla en struktur för förhandlingar och konfliktlösning. Problemen med WTO idag är många, men organisationen har bidragit till en ökad, liberaliserad och mer förutsägbar handel med globala normer och regler. Tullkrångel har minskat, marknader öppnats och miljoner människor har lyfts ur fattigdom, inte minst i utvecklingsländerna. När Kina och ”Chinese Tapei” (Taiwan) gick med 2001 och Ryssland 2012, blev WTO på alla sätt en global organisation. Medlemmarna står idag för 95 procent av världshandeln.

Ordlista

ISDS ( Investor-State Dispute Settlement): tvistlösningsmekanism inom internationell rätt som ger företag som anser sig diskriminerade på ett sätt som skadar investeringar i ett land rätt till rättsliga processer mot regeringar. Det finns flera tusen sådana avtal globalt.

Globala värdekedjor: produktionsprocesser är utspridda över världen.I en modern telefon eller en bil finns produkter och system från kanske 30 länder.

Dumping: när en vara exporteras för ett pris som är lägre än det normala värdet

Standarder: tekniska standarder för produkter ska helst vara i enlighet med internationella regleringar men olika länder har olika traditioner. Standarder kan fastställas nationellt men ska inte vara diskriminerande, d v s samma krav måste ställas på inhemska som utländska producenter. Det finns även standarder för livsmedel, arbetsrätt m m, frågor som ofta är svåra att förhandla om i handelsavtal.

Handelsbalans: differensen mellan värdet av import och export av varor. Är den positiv finns ett handelsöverskott, är den negativ finns ett handelsunderskott.

Protektionism: olika sätt (tullar, avgifter, kvoter, särskilda regler) att försöka skydda de varor och tjänster som produceras i det egna landet mot konkurrens från andra länder.