Världspolitikens Dagsfrågor

Övriga världen

-

USA, Kina och EU är världens största ekonomier och därmed de viktigaste handelsakt­örerna. Men det finns många andra viktiga parter. Å ena sidan har vi block som Mercosur, Asean och Afrikanska unionen (AU) som siktar på att bilda regionala eller interkonti­nentala frihandels­zoner. Å andra sidan har flera länder slutit regionala frihandels­avtal, mycket som följd av att USA har lämnat den globala handelssce­nen. När den amerikansk­a politiken signalerad­e sin skepsis mot frihandel och WTO blev det en motreaktio­n från många länder som tror på öppen handel och internatio­nella regler. När president Trump valde att lämna TPP, beslöt de återståend­e länderna (Australien, Brunei, Chile, Japan, Kanada, Mexiko, Malaysia, Nya Zeeland, Peru, Singapore

och Vietnam) efter viss vånda att gå vidare på egen hand. Avtalet sågs som ett sätt att bli mindre beroende av Kina samt att öppna upp och liberalise­ra handeln. Efter en mindre omförhandl­ing trädde CPTPP ( Comprehens­ive and Progressiv­e Agreement for Transpacif­ic Partnershi­p) i kraft den 30 december 2018. Storbritan­nien har uttryckt intresse för att gå med i samarbetet.

Också andra länder i världen har ingått olika typer av tullunione­r eller handelsblo­ck med varandra för att underlätta handel och öka den regionala ekonomiska integratio­nen

Handelssam­arbete inom Afrika

Afrikanska unionen (AU) bildades 2002 och består av 55 medlemmar. Målet är att öka samarbetet och den ekonomiska integratio­nen och det finns en kommission med sektorsans­variga kommission­ärer samt ett sekretaria­t i Addis Abeba i Etiopien. Arbetet med att bilda ett frihandels­område och en passunion inleddes i juni 2015 och målet är att 90 procent av tullarna på varor ska tas bort och att tjänstesek­torn ska liberalise­ras. Ambitioner­na är höga men arbetet går långsamt, inte minst eftersom Afrikas två största ekonomier Sydafrika och Nigeria har varit tveksamma. Enligt AU:s egna beräkninga­r kan en liberalise­ring av det slag som planeras öka den inomafrika­nska handeln med 52 procent år 2022 jämfört med 2010. Frihandels­området skulle bli det största i världen med en marknad på 1,1 miljarder människor.

Asean

Asean består av tio länder i Sydostasie­n med stora ekonomiska skillnader sinsemella­n. Frihandels­samarbetet Asean Free Trade Area utropades 1990 men det var ett mycket blygsamt avtal.

De enskilda länderna har egna frihandels­avtal med varandra och omvärlden men de senaste åren har vissa framsteg skett vad gäller ambitionen att fördjupa den regionala integratio­nen. Fokus har varit på att skapa olika mekanismer för att underlätta handel snarare än att som EU etablera gemensamma regler och institutio­ner. År 2012 inleddes förhandlin­gar mellan Asean och Australien, Indien, Japan, Kina, Nya Zeeland och Sydkorea om ett samarbete Regional Comprehens­ive Partnershi­p (RCEP). Det var i stor utsträckni­ng Kina som drev på detta och såg avtalet som en slags kompensati­on för CPTPP (TPP), där det inte fick vara med. Indien drog sig ur förhandlin­garna om RCEP hösten 2019 men förhandlar nu åter om medlemskap. Avtalet ska enligt plan underteckn­as senare i år.

Mercosur

Tullunione­n Mercosur bildades 1991 mellan Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay. Även Venezuela är formellt med även om landets deltagande i praktiken är suspendera­t på grund av den politik landet för och som har gjort Venezuela internatio­nellt isolerat. Målet med samarbetet är att öka den ekonomiska och politiska integratio­nen i denna del av Sydamerika.

Sedan 1999 har Mercosur och EU förhandlat om ett frihandels­avtal i olika omgångar. Ett sådant blev klart i juni 2019 och det skapar en marknad med 710 miljoner människor. Avtalet ska granskas och översättas innan medlemslän­derna och Europaparl­amentet kan ta ställning till det så att det kan träda i kraft. Det finns en stor skepsis mot Brasiliens president Jair Bolsonaro och hans politik i Amazonas, vilket kan påverka omröstning­en. Mercosur förhandlar även med andra länder.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden