Inledning

För mindre än ett år sedan såg många fram emot 2020 som ett internationellt supermiljöår med flera planerade toppmöten, som FN:s klimatförhandlingar i Glasgow (COP26), FN:s havskonferens i Lissabon och FN:s konferens om biologisk mångfald i Kunming i Kina. Men i april i år meddelade FN att klimatmötet i Glasgow skjuts på framtiden med anledning av covid-19-pandemin som håller hela världen i ett järngrepp. Patricia Espinosa, huvudsekreterare i FN:s klimatpanel ( Intergovernmental Panel on Climate Change, IPCC), understryker att även om pandemin är ”det mest akuta hotet som mänskligheten står inför idag […] kan vi inte glömma bort att klimatförändringarna är det största hotet på lång sikt”. Även FN:s generalsekreterare, António Guterres, har framhållit att klimatförändringarna är ett existentiellt hot mot våra samhällen och de ekosystem som bär upp dem. Det ter sig avlägset när detta skrivs att det globala nyhetsflödet för några månader sedan dominerades av de förödande skogsbränderna i Australien. Att ett välbärgat och välfungerande land som Australien hade så stora problem med att kontrollera bränderna ger en fingervisning om vilka risker som klimatförändringarna innebär. Många länder har därtill sämre förutsättningar än Australien att hantera sådana risker. Den meteorologiska världsorganisationen WMO:s årliga rapport fick också förhållandevis liten uppmärksamhet när den släpptes våren 2020 trots att den ger en dyster bild av klimatförändringarnas effekter för exempelvis livsmedelssäkerhet, migration och människors hälsa. Rapporten lyfte även fram att de negativa konsekvenserna för

jordbruksproduktion och livsmedelsförsörjning på Afrikas horn kan öka risken för konflikter i regionen.

På senare tid har forskare, beslutsfattare och allmänhet i allt större utsträckning kommit att uppmärksamma de konsekvenser som klimatförändringarna får för stater, samhällen och människor. Att det kan medföra en rad olika säkerhetsrisker var möjligen kontroversiellt för ett tiotal år sedan, men så är det inte längre idag. Diskussioner fortgår emellertid om hur orsakssambanden ser ut liksom om hur man ska gå till väga för att hantera problemen.

Hur kan man förstå sambandet mellan klimatförändringar och säkerhet? Hur påverkar klimatförändringarna migration och konflikt? Hur arbetar FN och andra internationella organisationer med klimatrelaterade säkerhetsrisker? Vad säger den senaste forskningen på området? Detta är några av de frågor som vi diskuterar i denna skrift.