Klimat och säkerhet

Under de senaste två decennierna har forskare och beslutsfattare i allt högre grad diskuterat frågan om klimatförändringarnas effekter innebär säkerhetsrisker, vid sidan av ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar. Inledningsvis kretsade diskussionen främst kring frågan om klimatförändringarna påverkar säkerhet, men relativt snabbt har diskussionerna övergått till att handla om under vilka omständigheter klimatrelaterade säkerhetsrisker uppstår. År 2014 utvärderade FN:s klimatpanel kunskapsläget om hur klimatförändringarna påverkar säkerhet och då identifierades olika slags säkerhetsrisker, däribland att

människors livsmiljöer förstörs, att olika former av påtvingad migration ökar och att samhällsviktig infrastruktur påverkas. Dessutom uppmärksammades att klimatförändringarna i ökande grad inverkar på staters försvars- och säkerhetspolitik och även indirekt kan bidra till våldsamma konflikter. Även andra forskningsrapporter och vetenskapliga studier har kommit till liknande slutsatser.

Klimatpanelens rapport utgick ifrån ett brett säkerhetsbegrepp, vilket betyder att olika aspekter vägs in som till exempel människors liv och hälsa, samhällets förmåga att stå emot och återhämta sig efter påfrestningar, staters suveränitet och territoriella integritet samt ekosystemets fortlevnad. Forskningen visar att klimatförändringarna kan påverka alla dessa perspektiv på säkerhet. Ytterst handlar detta om att klimatförändringarna i sig utgör en genomgripande förändringsprocess. Temperaturökning, förändrade nederbördsmönster, höjning av havsnivåer och fler extrema väderhändelser som stormar och översvämningar påverkar ekosystem och mänsklig aktivitet över hela jordklotet. Vilka konsekvenserna blir beror emellertid även på en rad andra faktorer, såsom geografiska betingelser, markanvändning, beredskap att hantera katastrofer, ekonomisk och annan ojämlikhet, hur väl institutioner och myndigheter fungerar och inte minst politisk vilja att investera i förebyggande åtgärder.

Sådana samverkande faktorer innebär att en och samma händelse, exempelvis ett allt torrare klimat, kan få väldigt olika konsekvenser beroende på var i världen det sker och det specifika samhällets förmåga att stå emot och hantera påfrestningar. Ibland tas betydelsen av dessa samverkande faktorer som intäkt för att tona ner, eller till och med avfärda, klimatförändring

arnas påverkan på säkerhet. Detta menar vi är att förenkla en komplex fråga. Klimatrelaterade säkerhetsrisker uppstår sällan i ett enkelt orsak-verkan-förhållande, utan utspelas över tid och rum liksom i samverkan mellan olika sociala och fysiska faktorer. Detta samspel mellan olika faktorer är i själva verket helt avgörande och behöver stå i förgrunden i forskning såväl som policyutveckling. Att förstå samspelet möjliggör att vi kan minska de klimatrelaterade säkerhetsriskerna.

Förhållandet mellan klimat och säkerhet kan förstås med utgångspunkt i den välkände sociologen Ulrich Becks teori om ”risksamhället”. Beck menar att de moderna högteknologiska samhällena kännetecknas av ett högt mått av komplexitet som för med sig en rad negativa bieffekter, som till exempel den globala uppvärmningen till följd av koldioxidbaserad industriproduktion. Dessa bieffekter är oavsiktliga och oförutsedda

och bör därför förstås i termer av inneboende risker (snarare än hot, se ruta sid 7) som moderna samhällen måste leva med och försöka hantera. Vårt sätt att hantera klimatförändringarna behöver således även omfatta frågor som rör produktions- och konsumtionsvillkor samt att reducera koldioxidutsläppen från till exempel livsmedels- och energiförsörjning, transporter samt industriproduktion. Dessutom visar klimatförändringarnas konsekvenser på globala orättvisor mellan länder liksom även inom stater, där marginaliserade grupper såsom barn, äldre och kvinnor ofta är mer sårbara än andra.