De okända strömmarna vid Slussen
Slussen. Ja, vad säger man. Rivning pågår, halva Saltsjörampen är borta, berg av bilad betong och skulpturala högar av stukade armeringsjärn tar över utsikten mot Saltsjön. Det är inte bara det synliga som försvinner. Själva Söderström är under attack, Stockholms södra ström som till skillnad mot Norrström varit tämligen okänd för de flesta utom för fritidsbåtfolket i skilsmässodiket båtslussen. Okänd givetvis för att det storslagna saknas; här finns inga dansande strömvirvlar eller syns fullmånesken över strida forsar.
Ännu en tid finns chansen att ta sig till Kornhamnstorg och därifrån upptäcka att Söderström egentligen är tre – Kvarnströmmen, Store Ström och Lilleström. Trion finns kvar i olika skepnader under körbanorna och vi kan fortfarande upptäcka strömmarnas tre mynningar. Närmast Gamla Stan syns det låga inloppet till Kvarnströmmen. I Stockholms barndom snurrade här de väldiga vattenhjulen som drev kvarnarna som malde slottshushållets mjöl. Kvarnarna revs, strömmen byggdes över men öppnades åter som båtsluss – Nils Ericssons sluss – 1850.
Slussdiket, där broar måste öppnas och trafiken stoppas när något bolmande ångfartyg passerade, bör de äldsta av dagens stockholmare äga minnen av. Sedan 1935 forsar vattendiket åter fritt men också åter överbyggt, nu som avtappningskanal för Mälaren. Söder där om syns inloppet till dagens båtsluss – Karl Johanslussen– som är vad som återstår av Store Ström, den breda forsen som redan för tusen år sedan delvis började fyllas ut och uppgrundas som underlag för den första bron mellan Gamla Stan och Söder. Riktigt tämjd blev väl strömmen aldrig, viss avrinning från Mälaren pågick intill modern tid under körbanorna och 1935 öppnades den hittillsvarande båtslussen genom det vattensjuka näset. Det gallerförsedda valvet söder om båtslussen, slutligen, är mynningen till Lilleström där första båtslussen – Drottning Kristinas sluss– byggdes 1642 och 1755 ombyggdes som Christopher Polhems sluss.
När slussen flyttades till Kvarnströmmen överbyggdes Lilleström med en saluhall som förvarade burar med levande fisk i den forna kanalen som sedan 1935 löper torrlagd och näst intill intakt under golvet i dagens garage under Mälarrampen. Nya Slussen lär stöka till det rejält med vattenområdet, både arkitektonisk och topografiskt.
Det är just nu som Stockholmarna har sista chansen att få sig en titt på vad som återstår av Kvarnströmmen, Store Ström och Lilleström som tillsammans utgjort Söderström. Snart kommer någonting helt annat.