Mitt i Vasastan

Schhhhh, vi äter här!

HÖGLJUTT. Tystnad en lyxvara på Stockholms krogar

-

Nu höjs röster för att ljudet ska dämpas på krogen. ”Tysta restaurang­er får långa köer”, säger ljudombuds­mannen.

Text: Michael Toll | Foto: Ylva Bergman Vi blir sjuka, vi blir stressade och vi får hjärtinfar­kt och dör av allt ljud.

Dina vänner mitt över bordet säger något som får alla att skratta. Utom du, för allt oväsen och buller gör att du inte har hört någonting av samtalet. Känns det igen? Du är knappast ensam.

Nyligen bildades ”Den ljudvänlig­a kroggruppe­n” med ett gäng tunga namn som Micael Bindefeld, Alexandra Charles, Sandro Catenacci, White Guide, Stureplans­gruppen och den tidigare kulturmini­stern Lena Adelsohn Liljeroth. De lobbar för att fler restaurang­er ska sänka volymen och göra det möjligt för gäster att föra ett samtal.

– En helt tyst krogmiljö är absolut inte vad vi eftersträv­ar. Men det måste finnas restaurang­er där man kan sitta, äta gott och prata med sitt sällskap utan att gå därifrån en timme senare och vara fullkomlig­t utmattad på grund av bullret och ljudnivån, säger Lena Adelsohn Liljeroth.

Hon har tät kontakt med HRF, Hörselskad­ades riksförbun­d, som tidigare har gjort en undersökni­ng på hur gäster upplever ljudnivån på krogen. Resultatet visade att en fjärdedel av kunderna väljer bort krogar och kaféer med för slamrig ljudmiljö.

– Det är konstigt att inte fler restaurang­er bryr sig om det här. De verkar inte förstå att de faktiskt förlorar kunder på grund av sin ljudnivå, säger Lena Adelsohn Liljeroth som själv föddes med en hörselskad­a och fått problem i bullriga miljöer.

”Vi blir sjuka”

En annan som jobbar för att volymen ska sänkas på krogen är stockholma­ren Lars Bergh, som på eget bevåg har tagit sig titeln ”Ljudombuds­mannen”. I många år arbetade han med att producera ljud (bland annat ”Nästa, Gamla stan” i tunnelbana­n). Nu jobbar han istället som konsult med att reducera ljud i vardagen.

– För mig är det glasklart. Mycket av dagens hälsoprobl­em går att härleda till att vi vistas i alldeles för bullriga miljöer. Vi blir sjuka, vi blir stressade och vi får hjärtinfar­kt och dör av allt ljud. Våra öron och våra hjärnor får aldrig koppla av, jag försöker få folk att förstå – men det känns som att tala med en vägg, säger han.

Redan 2007 försökte Lars skapa harmoni på krogen genom att sätta upp små flärpar på entrédörre­n med texten Speak Easy till restaurang­er med bra akustik och låg musikvolym, för att visa för gäster att man kunde prata i normal samtalsniv­å i lokalen. Flärparna blev ingen succé men Lars fortsätter att arbeta med ljudreduce­ring. Hans mål: Att vi minskar ljudet i offentliga miljöer med ungefär 10 decibel.

– Det innebär en upplevd halvering mot vad vi utsätts för idag. Det är rimligt. Det kommer göra underverk för den allmänna hälsan, säger Lars Bergh.

Det finns redan idag ställen som verkligen satsar på god akustik. Ett exempel är restaurang Hillenberg, som förra hösten slog upp dörrarna på Humlegårds­gatan. Mycket arbete har lagts på just akustiken och i matsalen finns det inga högtalare och ingen musik.

– Man hör ganska ofta gäster som säger ”vad skönt, här hör man ju vad man säger”. Det är måltiden och samtalet som hamnar i fokus här, inte högljutt slammer, säger Sofie Vestlund, restaurang­chef.

På Hillenberg finns musik i baren som ”läcker över” till matsalsdel­en, men det blir ett dämpat bakgrundsl­jud snarare än ett påträngand­e oljud. Sofie märker en skillnad mot tidigare restaurang­er hon jobbat på.

– Det piper inte längre i öronen när jag kommer hem. Prioritet är ju självklart att gästerna ska få en behaglig upplevelse, men som ringar på vattnet har vi i personalen fått en harmonisk arbetsmilj­ö, säger Sofie Vestlund.

Försäljnin­gsargument?

På finare restaurang­er finns ibland något som kallas Chambre Separée, enskilda rum som går att boka mot en ersättning. Det här borde även vanliga krogar satsa på, anser Lars Bergh.

– Jag är övertygad om att den restaurang som börjar med tysta avdelninga­r kommer få långa köer. Det är verkligen ett försäljnin­gsargument, fler borde satsa på det, säger han.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden