SAGAN OM DE TVÅ TORNEN
– DEN SLUTGILTIGA VERSIONEN –
Här är stadsplaneraren Aleksander Wolodarskis berättelse om resan för Vasastans nya landmärken. Från idé vid hans skrivbord för 20 år sedan till att de
nu ska bli verklighet – men av en annan arkitekt.
”Porten” mellan Vasastan och Hagastaden, tvillingtornen som krymptes, vändes upp och ned och höjdes igen. Nu byggs Norra tornen, men tornens ”ursprungliga arkitekt” Aleksander Wolodarski, är inte nöjd.
De första skisserna på Tors torn, arkitekten Aleksander Wolodarskis två höga V-formade byggnader, presenterades 2009. Men det var redan för 20 år sedan som Wolodarski satte sig vid ritbordet, på övervåningen i lägenheten på Skeppargatan, och började planera Norra stationsområdet. Då var han stadsplanearkitekt i Stockholms stad och tyckte att den täta bebyggelse som han planerade i Hagastaden gjorde att man behövde bygga en entré till stadsdelen på Torsplan strax intill.
– Placeringen av tornen bryter av och skapar en paus, ett andrum. Per Olof Hallman (chef för stadsplanekontoret på 1920-talet) gjorde Stockholm vackrare än det redan var men han blev inte riktigt klar med Rödabergsområdet. I Solvändan skulle en kyrka ligga, men det blev aldrig av att man byggde någon. Tors torn skulle bli vår tids symbolbyggnad.
Mötte massiv kritik
Men det blev inte exakt som Wolodarski tänkt sig. Tornen mötte massiv kritik som handlade, som ofta, om höjden på byggnaderna.
– Den diskussionen är intressant. Inom kåren tror många att ju lägre man bygger, desto bättre. Ju glesare, desto finare. Det följer en viss doktrin från mitten av förra seklet.
Wolodarski menar att man aldrig kan bedöma en byggnads höjd genom att titta på en siffra.
– Allt beror på hur den är gestaltad. Ett skåp ska inte stå med bredsidan mot en viktig siktlinje. Fasadproportio- nerna är viktiga för att det inte ska kännas tungt. Wenner-Gren Center i Sveavägens fond tycker jag till exempel inget vidare om. Den är felplacerad och blockerar fortsättningen mot Hagaparken, säger han.
Efter hand arbetades förslaget om och den ursprungliga V-formen med bredden i topp försvann. Tornen ”vändes upp och ned”.
– Ibland har jag vaknat tidigt på morgonen med ont i magen och så har jag plötsligt fått en idé som jag har gått upp och ritat på. Att hålla på med ett sådant här projekt är lite som att vara permanent gravid, föreställer jag mig.
För mycket San Fransisco?
Förutom höjden fanns stor skepsis mot utformningen. Skönhetsrådet menade att tornen påminde om äldre skyskrapor i USA och mer specifikt de två högsta husen inom det större komplexet Embacadero Center i San Francisco.
– Det där är nonsens. Skönhetsrådet består av en grupp människor som överröstar varandra. Jag är kritisk till hur de jobbar. Men annars är det bra med protester för det skärper kvalitetskraven, inte minst på mig, säger Aleksander Wolodarski.
Men det som framför allt avgjorde projektets öde var ekonomin, enligt Wolodarski.
– Gestaltningen hade starkt stöd hos tongivande politiker och planen godkändes av fullmäktige. Men stadens ekonomiska förväntningar var för höga och man fick backa i samband med försäljningen av marken på Torsplan, säger han.
Byggherrar tävlade
En norsk intressent var redo att bygga tornen men fick inte ekonomin att gå ihop. Därför drog staden tillbaka markanvisningen och lät på nytt ett tiotal byggherrar tävla med nya anbud om att få bygga prestigetornen.
När tornen nu byggs är det efter den nederländska arkitektbyrån OMA:s skiss och de mäter 120 respektive 104 meter. Nya namnet är Norra tornen och byggherre är Oscar Properties.
– Jag kan konstatera fakta: mina torn var betydligt resligare och också mera spänstiga. De har kapat bort 25 meter på det ena och 40 på det andra. Jag tycker det är fel, det förrycker proportionerna. Dessutom var mitt upplägg att bildligt foga samman smala lameller för att få en rörelse uppåt. Nu har tornen tappat rörelsen, de kommer att bli två mera statiska volymer.
Att hålla på med ett sådant här projekt är lite som att vara permanent gravid, föreställer jag mig.