Här är skolorna som går back
Stockholms kommunala grundskolor går back, enligt en färsk rapport. Närmare 50 skolor måste nu presentera en plan för hur de ska hantera underskottet.
Enligt kvartalsrapporten från Utbildningsförvaltningen redovisar stadens kommunala grundskolor ett underskott på 53,9 miljoner under årets fyra första månader. Prognosen för 2017 visar ett underskott på hela 121,5 miljoner, vilket är en markant försämring jämfört med förra året. Enligt Lotta Edholm (L) finns det en stor risk för nedskärningar redan under hösten.
– Det är bara så man kan tolka det. En rektor kan bara öka intäkterna med ett ökat antal elever eller genom att skära ned på personalkostna- der, säger hon och tillägger att detta är ett direkt resultat av att socialdemokraterna inte satsat tillräckligt på skolan.
Ingen anledning till oro
Stockholms skolborgarråd Olle Burell (S) ser dock ingen anledning till oro. Det är en uppfattning som han delar med Malin Eriksson, avdelningschef på Utbildningsförvaltningen, och Annika Holmgren, rektor på Bagarmossen Brotorp skolor. De flesta skolorna har upparbetade resultatfonder som ska användas för att kunna parera över- och underskott mellan åren, vilket innebär att läget är under kontroll. Åtminstone på kort sikt.
– Situationen är inte så jätteallvarlig, med tanke på att det fortfarande finns 245 miljoner kvar i resultatfonder som ännu inte plockats ut. Det finns totalt sett mycket pengar kvar i grundskolan, konstaterar Malin Eriksson, som inte fått några signaler om att lärare måste sluta på grund av dålig ekonomi.
Men att närmare 50 skolor ska lämna in en åtgärdsplan är väl ändå alarmerande?
– Inte alls. Det är helt normal ekonomisk styrning. Det är viktigt att skolorna har kontroll över sin ekonomi, därför tas åtgärdsplaner fram och följs upp. Det tyder bara på att vi vill ha god kontroll på vår skattefinansierade skolverksamhet.
Störst underskott
Den skola som uppvisar störst budgetunderskott är Bagarmossen Brotorp skolor som gick back hela 4 120 000 kronor medan de 2016 hade ett överskott på 4 307 000 kronor. Rektorn Annika Holmgren säger att deras resultat påverkats av ett rejält förändrat elevunderlag som gett ett minskat socioekonomiskt bidrag. Att höjningen av skolpengen är den lägsta på tolv år har också haft betydelse.
– I år har vi pengar i fonden som vi kan använda, men om det blir likadant nästa år måste vi börja göra någonting redan nu. Vi ser till exempel över vår personaltäthet, som i dag är ganska hög. Vi kanske kan ha egna vikarier istället för att ta in från dyra pooler. Men vi behöver inte varsla någon personal, det är absolut inte aktuellt.
Buffert som kompenserar
Stockholms skolborgarråd Olle Burell (S) tycker att oppositionen hetsar upp sig över saker som inte är något problem.
– Vi har ökade kostnader i Stockholm, men samtidigt har vi buffertar som gör att vi kan kompensera underskott och se till så att vi håller budget.
Kommer ni att genomföra en större höjning av skolpengen nästa år?
– Vi kommer fortsätta satsa på skolan och förskolan.