PPET ELLER INTE?
Sa staller sig Stockholms skolor tillatt lata nazistiska organisationer komma pa besok.
För att få fler skolor att våga bjuda in politiska partier inför valet 2018, har regeringen lagt fram ett nytt lagförslag som ger rektorerna eget mandat att besluta om vilka partier som får komma till skolan – så länge rektorn kan ge en motivering. Den nya regeln ska gälla från januari 2018 och kommer därmed att finnas på plats under valåret.
Förhoppningen är att fler elever ska nås av politisk information då rektorerna slipper vara rädda för att ”göra fel”.
Men många rektorer är fortfarande osäkra på hur man ska hantera de politiska partierna.
Vi har frågat rektorerna på tretton av Stockholms största gymnasieskolor om och i så fall vilka partier som kommer att bjudas in för att presentera sin politik.
Varierande svar
Vissa är inställda på ett enbart bjuda in partier som finns representerade i riksdagen, vilket till exempel betyder att Feministiskt Initiativ, som sitter i kommunfullmäktige och är populära bland yngre väljare, får nobben – medan Sverigedemokraterna är välkomna.
Elitskolan Campus Manilla på Östermalm och Nor- ra Real i Vasastan är varandras motsatser.
Manillas rektor Maija Möller Grimakova säger konsekvent tvärnej till alla politiska partier på skolans mark eftersom ”skolan inte ska vara en politisk arena”.
På Norra Reals gymnasium får i stället alla partier som hör av sig möjlighet att delta vid skolans bokbord en gång per termin. I fjol hade exempelvis Piratpartiets ungdomsförbund bokbord. Och skulle nazistiska Nordiska Motståndsrörelsen höra av sig, skulle inte heller de nobbas per automatik.
– Våra elever har mycket god förmåga till debatt, diskussion och kritisk granskning och de som deltar från partierna brukar få stå till svars för sin politik, oavsett färg. Självklart kan vi som skola reagera om elever skulle kränkas eller hotas vid pågående bokbord, och därmed avvisa gästerna, säger Fredrik Skog, rektor på Norra Real.
”Rimligt arbetssätt”
Eleverna själva säger sig inte känna till skolans policy kring politiska partier men elevkårens ordförande Noa Samenius tycker att det låter som ett rimligt arbetssätt.
– Personligen tycker jag att ett bokbord per termin låter som en bra gräns, säger han.
Martin Rutqvist,17, tror att en öppet nazistisk organisation skulle få det svårt att sprida sitt budskap på skolan.
– När Sverigedemokraterna varit här så har de störts av elever som inte vill ha dem här. Det skulle garanterat ske samma sak om nazister kom hit. Hasti Tari, 18, fyller i: – Ett förbud känns konstigt eftersom vi har yttrandefrihet, samtidigt som det är fel om personer som kränker elever på skolan med sina åsikter ska få vara här. Det är snarare en fråga om huruvida nazistiska organisationer ska vara tillåtna i samhället överhuvudtaget.
Vissa säger konsekvent nej till alla medan andra i princip skulle tillåta Nordiska Motståndsrörelsen. Det är stor skillnad i hur rektorerna ser på partier i skolan. Även elevernas åsikter går isär. Det är snarare en fråga om huruvida nazistiska organisationer ska vara tillåtna i samhället överhuvudtaget.