KONSTGR S ETT MILJ MONSTER
Barnens lek blev en miljöbov
I över tio år har Stockholm satsat hårt på konstgräsplaner och i dag finns 90 stycken inom stadens regi. Plastpartiklar finns även på konstgräs- och gummibelagda ytor på stadens parkmark. Dessa ytor utgör totalt 512 860 kvadratmeter, motsvarande 75 elvamannaplaner. Dessutom finns gummiytor på stadens förskolor och skolor.
Mikro- och nanoplaster har dock visat sig vara en stor miljöbov, och enligt en kartläggning av IVL, Svenska miljöinstitutet, står konstgräsplaner för de näst största utsläppen av mikroplaster i naturen.
Hamnar i vattnet
– Problemet är att man hittar partiklarna i hav, sjöar och vattendrag och att exempelvis fiskar och kräftdjur får i sig det. Partiklarna kan orsaka kvävning eller inflammationer och dessutom innehålla kemikalier, säger Linda Linderholm, handläggare på enheten för farliga ämnen och avfall på Naturvårdsverket.
– Man har till exempel sett att fiskar som ätit nanopartiklar av plast fått ändrat beteende, tillägger hon.
Idrottsförvaltningen har nu tvingats vidta åtgärder för att minska utsläppen. En viktig del är att installera filter som hindrar plasterna att nå dagvattensystemet. Före vintern ska det första filtret installeras, vid Spånga IP.
– Ambitionen är att ha filter på alla dagvattenbrunnar vid konstgräsplanerna. Detta är viktigast just nu, eftersom brunnarna saknar uppsamlingsfilter till dagvattensystemet. Vi ska inventera antalet brunnar för att få en kostnadsbild över installationerna, säger Hans Eriksson, idrottsplanerare på idrottsförvaltningen.
Rätt snöröjning
Rutinerna vid snöröjning är också viktig för att förebygga att plaster når dagvattnet.
– Det handlar om att återföra ifyllnaden på konstgräsplanerna som hamnat vid sidan av i samband med snö- hanteringen. Detta gör vi främst på idrottsplatserna, där det finns mer markyta vid sidan om fotbollsplanerna, säger han.
När insåg ni att mikroplaster var ett problem?
– Vi har börjat titta på det mer nogsamt under året. Efter att kraven ökat på fler snöfria bollplaner har det blivit tydligare att granulat hamnar vid sidan av konstgräset. Den diskussion som förts om mikroplaster har även gjort det mer aktuellt att se över hanteringen av granulat, säger Hans Eriksson.
Kan det vara aktuellt att ta bort konstgräsplaner?
– Jag tror mer det handlar om optimerad skötsel och att hindra spridning med tekniska lösningar som filter. Vid nya upphandlingar kommer vi ställa hårdare krav, till exempel att det ska finnas filter vid nyanläggning.
Idrottsförvaltningen har under året prövat kork- och kokosfyllningar på ett antal konstgräsplaner. Korkfyllnaden har visat sig vara statisk och fastnat på kläder och skor.
– Förhoppningsvis minskar den statiska elektriciteten eller så får korken bytas ut mot någon annan ifyllnad, säger Hans Eriksson.
Storsatsningen på konstgräs och gummimattor har blivit en miljökalldusch. Stockholm stad tvingas nu till åtgärder för att minska utsläppen av mikroplaster i naturen.