Succeförfattaren låg i Lasermannens badkar
Vasastadsförfattaren Pascal Engman har gjort en kometkarriär.
Debutromanen ”Patrioterna” släpptes i somras. har sålts till flera länder och ser ut att bli tv-serie i Hollywood.
– Jag lever drömmen, säger Pascal Engman.
När Vi i Vasastan når Pascal Engman sitter han på Stureplanskrogen Taverna Brillo och skriver på en ny roman.
– Men oftast sitter jag på Non Solo Bar hemma i Vasastan och skriver hela dagarna. Jag älskar Vasastan och min nya bok utspelar sig till stora delar där – i Sibrien-området, säger han.
Okej, berätta mer. Är det en uppföljare till ”Patrioterna”?
– Nej, det är början på en ny fristående trilogi. Jag är väldigt förtjust i Monica Zetterlunds park, och den där bänken där hennes musik spelas kommer spela en viss roll, kan jag avslöja. Just nu jobbar jag på ett synopsis som ska vara klart i december.
Hur ser din egen bakgrund i Vasastan ut?
– Jag gick gymnasiet på Norra Real, och flyttade sedan hit 2010, till Ynglingagatan. Det var en ganska skräckinjagande upplevelse eftersom grannarna knackade på och hävdade att jag flyttat in i Lasermannens gamla lägenhet. När jag låg i badet och tittade upp på sprickorna i taket tänkte jag alltid på att han troligen legat och tittat på samma sprickor. Jag växte upp som väldigt rädd för honom eftersom min pappa är från Chile. Men nu har du flyttat? – Ja, nu bor jag på Surbrunnsgatan och trivs utmärkt.
Din debutroman kom i somras och har blivit en succé. Berätta om den.
– Januari 2016 tog jag ledigt från mitt jobb som journalist på Expressen för att skriva en bok. Jag åkte till en fiskeby i Chile och skrev i två månader. Idén till ”Patrioterna” föddes ur hur mycket hat och hot mina framförallt kvinnliga kollegor fick när de skrev om invandring. Jag tänkte på sådana som Breivik och Lasermannen som upplevt att de har folket med sig. Det blev starten.
Varför skriva en thrillerroman och inte ett journalistiskt verk? Du var ju journalist på den tiden.
– Jag ville skriva en roman helt enkelt, och fylla den med all den inneboende dramaturgi som finns i de här frågorna. Och det visade sig att historien engagerat. Jag kom hem från Chile utan bokförlag eller någonting, men många var intresserade direkt och till slut blev det Piratförlaget. Redan innan den gavs ut köptes rättigheterna av fyra utländska förlag. Nu är boken såld till sju länder. Jag sa upp mig från Expressen för ett år sen.
Hade du räknat med succén?
– Nej, det har så klart varit omtumlande. Min mormor läste den och trodde att ingen skulle orka traggla sig igenom den, haha.
Nu ryktas det om att det ska bli film eller tv av boken.
– Det stämmer faktiskt, jag har blivit kontaktad av både svenska och utländska produktionsbolag och har fått bud för rättigheterna från ett amerikanskt produktionsbolag. Om en vecka borde jag veta mer om hur det blir. Det känns helt otroligt, jag lever drömmen!