Nässprejen som
– Jag är oerhört tacksam för att jag lever. Nu har jag ett bra liv, jobb, familj, bostad, körkort, bil. Oftast dör folk i en trappuppgång.
Det säger Anthony Illes i Bandhagen. 40-åringen har förlorat ett 50-tal vänner ur sin årskull till överdoser. Minst. Själv är han ren sedan tio år, efter att ha varit beroende av heroin i ett decennium. Han har även varit kliniskt död. Nio gånger har han väckts ur överdoser.
– Först är det en chock för man fattar inte att man varit död. Sedan blir man kraftigt illamående, med ont i kroppen som en influensa gånger 10 000. Maximal abstinens dyker upp på några sekunder. Just då känner man ingen tacksamhet, minns Anthony Illes.
Motgiftet som räddar narkomaner från döden heter Naloxon. Det är inte nytt i sig då det funnits inom vården i decennier. Men 2017 blev det godkänt för utskriv- ning till vanliga människor och sedan januari 2018 delas det ut gratis på sprututbytet på S:t Görans sjukhus. Först som spruta, och sedan en månad tillbaka i form av nässpray.
– Från början var det svårt att få tag i. När tillgången säkrades tog vi beslut direkt, ”nu kör vi”. Det går inte att vara emot Naloxon. Du kan säkert hitta folk som inte tror på det, men du kan hitta folk som tror att jorden är platt också, säger Martin Kåberg, ansvarig läkare på sprututbytet.
Måste vara inskriven
För att få nässprayen Naloxon gratis krävs det att du är inskriven på sprututbytet, och går en utbildning kring hur du ska agera vid en överdos på opioider som till exempel heroin och fentanyl. Där har man nu under årets sex första månader delat ut totalt 474 doser till 314 individer. Det betyder alltså 160 stycken påfyllningar.
Av dem har en del tappats eller getts bort, eller blivit beslagtagna av dåligt informerade poliser. Men 74 stycken har använts för att häva överdoser och förmodligen räddat liv.
Måste kringgå lagen
Men det finns problem. Är man medvetslös är det omöjligt att rädda livet på sig själv och Naloxon delas inte ut till kompisar eller anhöriga. Där säger lagen blankt nej. I regel är inte heller blåljuspersonal utrustade med det.
– Jag hade gärna sett att vem som helst hade kunnat få det, fast så ser inte lagen ut. Tyvärr. Hjärtdefibrillatorer förväntas vem som helst kunna använda för att elchocka igång ett hjärta, men en ofarlig nässpray kommer med massor av juridiska utmaningar, säger Martin Kåberg.
Dock så går saker åt rätt håll enligt honom och Socialstyrelsen har tillsatt en snabbutredning för att kom-