Ny sexualkunskap på agendan
Hur vet man vad som betyder ja och vad som betyder nej?
Det fick eleverna på Midsommarkransens gymnasium fråga sig när RFSU bjöds in för att diskutera samtycke.
Onsdagseftermiddagen i Midsommarkransen var matig; tre så kallade ”Vill du”-pass där gymnasieelever fick lära sig att tolka ja- och nej-signaler, var gränsen går och hur viktigt det är med kommunikation. Det är första gången skolan bjuder in RFSU för att prata om dessa frågor, och även eleverna verkade uppskatta initiativet.
– Min egen lärare har mest läst högt ur en bok när det varit sexualkunskap. Det här var roligare, vi fick se filmer och alla var med i diskussionen, säger Jessica Gäverström, elev på skolan.
Egna filmer Filmerna har RFSU själva producerat. I en av dem fick eleverna se två basketkillar som umgås i ett pojkrum. Killarna börjar kyssas, men efter ett tag ryggar den ene tillbaka. ”Du kanske inte är så sugen?” säger den andre. Min uppfattning är att sexualundervisningen på skolor ofta är torr och mest fokuserar på negativa aspekter.
POSITIV.
Eleven Jessica Gäverström, 18, tycker att det är bättre när eleverna engageras i diskussion än att lärarna läser högt ur en bok.
Syftet med filmen är att väcka diskussion om vad som bör göras i en situation där gränsen mellan ja och nej kan tyckas diffus. Frågor som lätt faller bort i skolornas ordinarie sexualundervisning.
På Södermalm har ett gäng gymnasieelever blivit så trötta på de undermåliga lektionerna att de tagit fram ett eget studiepaket, något som vi skrivit om tidigare.
Sanna Thedvall, informatör på RFSU, har en liknande uppfattning om den ordinarie sexualkunskapen.
– Min uppfattning är att sexualundervisningen på skolor ofta är torr och mest fokuserar på negativa aspekter som könssjukdomar och oönskade graviditeter, säger hon.
I Sanna Thedvalls undervisning är det viktigt att även lyfta fram lustperspektivet, att det ska kännas bra och roligt att ha sex.
Besviken på undervisningen Hon är själv besviken på sina erfarenheter av sexualundervisning och säger att det enda hon minns är prat om ”muskler och preventivmedel”. Undervisningen skulle bli bättre om lärarna pratade mindre utifrån egna erfarenheter och i stället såg sexualkunskap som ett kunskapsämne precis som med historievetenskap, tycker hon.
– Jag hoppas att lärarna följer upp den här dagen och att de ser det som en kickstart för att fånga upp frågor om sex. Det kan vara svårt att prata om första gången men desto lättare när man väl öppnat boken, säger Sanna Thedvall.
Alexander Kuronen