”Vår uppgift är att värna det som är värdefullt i Stockholm”
Sekreterare Henrik Nerlund: ”Vi säger oftare ja än nej” De har beskyllts för att vara bakåtsträvande som dissar höga hus. Den bilden delar inte Skönhetsrådets sekreterare Henrik Nerlund som nu ger ut en bok om Stockholms bebyggelseutveckling utifrån rå
I år är det 100 år sedan Skönhetsrådet bildades, efter en motion av vänsterpolitikern Fredrik Ström. Rådets nuvarande sekreterare Henrik Nerlund har grävt i arkiven, gått igenom gamla protokoll och kom i dagarna ut med boken ”Skönhet, nytta och beständighet: skönhetsrådet och Stockholms utveckling under 100 år” som han har jobbat med under två år.
– Det har varit väldigt roligt. På den tiden när Skönhetsrådet bildades var Stockholm en mycket mindre stad som hade genomgått en stor expansion under 1880-talet. Då fanns det ingen som jobbade med kulturmiljöfrågor – begreppet existerade knappt, säger Henrik Nerlund och fortsätter:
– Det gick väldigt fort när man rev och man förlorade stora värden. Det ställdes på sin spets när man rev Gustav III:s opera.
Samma roll nu som då
Henrik Nerlund konstaterar att Skönhetsrådet har haft ungefär samma roll genom åren som gått.
– Redan 1920 stod det i tidningen att rådet uppfattade sin uppgift att värna de värden som finns och att bidra till nya värden, precis så som vi gör i dag.
Det var Skönhetsrådet som stod bakom att Slussen fick den utformning den hade till för bara tre år sedan.
– Stockholms stad hade tagit fram ett förslag som byggde på en storrondell men för att bygga den var man tvungen att riva det som i dag är Stadsmuseet. Det tyckte Skönhetsrådet var en dålig idé så man lät arkitekten Tage William Olsson ta fram ett alternativt förslag, vilket blev det som sedan byggdes.
Man hade tagit fram ett förslag som byggde på en storrondell men för att bygga den var man tvungen att riva det som i dag är Stadsmuseet.
Ingen galleria vid Slussen
Och det är inte den enda gången som Skönhetsrådet har stridit för Slussen. När platsen nu som bekant åter är aktuell för ombyggnation har man haft ett finger med i spelet.
– För två år sedan fanns ett förslag om att lägga en stor galleria rakt över stråket mellan Gamla stan och Södermalm. Det gick vi ut och kraftfullt fördömde och pekade på vad man i stället borde göra. Vi fick bra gehör och man gjorde om planerna. Nu blir det i stället en offentlig miljö, säger Henrik Nerlund.
Skönhetsrådet får ofta kritik för att vara bakåtsträvande och säga nej till nybyggnation, hur ser du på det?
– Jag tänker att vår uppgift är att värna det som är värdefullt i Stockholm men att det är mer vanligt att vi säger ja än att vi säger nej. Däremot är det oftare man ser rubriken ”Skönhetsrådet säger nej”.
Hur ser ni på byggen av höga hus?
– Rådet var emot bygget av Hötorgsskraporna på 1940-talet men det berodde framförallt för att det var fem stycken som stod för tätt. Höga hus som står fritt kan berika en stadsmiljö. Vi har till exempel varit för Skrapan, DN-huset och Wenner-Gren Center. Vi har lite den synen i dag också. Mårtensdalsskrapan har vi varit positiva till, likadant med Norra tornen, säger Henrik Nerlund och fortsätter:
– Jag tror kanske inte att det kommer att bli så många fler höga byggnader i centrala Stockholm men i ytterstaden, som jag har fokuserat på sen jag blev sekreterare för fyra år sedan, kan det definitivt bli aktuellt.