Kommer det finnas plats på stans cykelbanor i framtiden?
Fördubbling av cyklister fram till 2035 Fler fordon Högre hastigheter
Varannan resa i Stockholms innerstad och närförorter ska genomföras med cykel 2035.
Tycker du det är många cyklister i Stockholm? Det här är bara början.
2035 ska dubbelt så många färdas tvåhjuligt som i dag.
Hederliga gamla hojar, stora lådcyklar, transportcyklar, mat- och varuleveransfordon, elsparkcyklar och nu senast nya lånecyklar på el. Livet på Stockholms cykelbanor har förändrats radikalt på några år.
– I det stora hela är det positivt att fler väljer cyklar och elektrifierade fordon. Men det krävs att man förhåller sig till varandra och agerar på ett ansvarsfullt sätt för att alla ska känna sig trygga, säger Johan Egeskog, forskningsingenjör på Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.
Enligt honom befinner vi oss bara i början på den stora cykelboomen. VTI fick i uppdrag av regeringen att föreslå ”mål för en ökad cykling”. Nyligen presenterades rapporten: Cyklingen ska fördubblas till 2035.
– Antar regeringen de här målen betyder det att varannan resa i Stockholms innerstad och närförorter ska genomföras med cykel 2035, utan att kollektivtrafikresandet minskar. Det blir en utmaning att hantera.
Tydlig ökning av olyckor
Ökad trängsel, och en stor variation av fordon, kan medföra att risken för olyckor ökar. Det kan ibland skilja 15-20 kilometer i timmen mellan en långsam och en snabb cyklist.
– Skillnader i hastighet har säkerligen ökat. Det blir ett högre tempo vilket kräver ett större hänsynstagande, särskilt där cykelinfrastrukturen fortfarande är underdimensionerad, säger Johan Egeskog
Redan nu går det att se en tydlig ökning av olyckor på just cykelbanor.
– Orsaker till detta kan vara fler oerfarna trafikanter på elsparkcyklar, eller att folk plötsligt kan köra fortare med elcykel, säger Malinda Flodman, pressansvarig på Trafikkontoret.
Bättre cykelvett
Det finns ingen lag som reglerar hur cykelbanor ska se ut. Ofta är det upp till kommunerna och Trafikverket, som förvaltar flest banor, att själv ta fram sina riktlinjer.
När cyklisterna blir fler påverkas även framkomligheten negativt eftersom omkörningar blir svårare. Studier visar att en cykelbana blir säkrare ju bredare den är. Men det är ett dyrt och tidskrävande arbete. Så att följa de danska och nederländska designmanualerna med enkelriktade cykelbanor på vardera sida av vägen, med tillräcklig bredd för säkra omkörningar, är på många platser i Stockholm bara något cyklister kan drömma om.
Medan utbyggnaden tuffar på finns det dock saker stockholmscyklister själva kan göra för att förbättra situationen. Exempelvis finns det flera studier som visar att många placerar sig för nära mitten av körbanan.
– En snabb lösning för ökad framkomlighet vore om alla blev bättre på att cykla närmare kanten där det är möjligt, säger Johan Egeskog.
Kommer alla få plats på våra cykelbanor i framtiden?
–Ja, men ökad trängsel och sämre framkomlighet kan bli ett problem, för en av cykelns stora fördelar är att den är smidig. Försämras framkomligheten minskar dess attraktivitet.
Kan man behöva räkna med längre tider i till exempel morgonrusningen?
– Absolut, så länge det inte finns tillräckliga omkörningsmöjligheter. Där det inte går att köra om blir det den långsammaste cyklisten som sätter hastigheten.