Är ekologiskt bättre för hälsan?

Ekologiska livsmedel blir mer och mer populära i västvärlden. Är de alltid nyttigare och mer miljövänliga än konventionellt odlade grödor? Svaret är inte så enkelt som man kan tro då det finns många aspekter att ta hänsyn till.

Ekologiska grödor

Vad innebär begreppet ekologiskt? Grundidén är att djur och natur ska vara i balans. Förebyggande metoder används i första hand för att motverka ogräs och skadedjur.

I stället för konstgödsel används stallgödsel, kvävefixerande baljväxter och slaktavfall. För att undvika att utarma jorden varieras växtföljden så att olika grödor odlas olika år. Mineralgödsel (konstgödsel), konventionella kemiska bekämpningsmedel och GMO-organismer är inte tillåtna. Det innebär dock inte att alla ekologiska grödor och livsmedel är helt fria från bekämpningsmedel. Det finns biologiska bekämpningsmedel där mikroorganismer utnyttjas för att bekämpa skadeangrepp. Även andra typer av bekämpningsmedel som inte räknas som syntetiska får användas. Vilka medel som får användas regleras på EU-nivå.

Den svenska organisationen KRAV har egna mer strikta regler för att livsmedel ska få godkännas som KRAV-certifierade, men det är framför allt reglerna kring djurhållning som är annorlunda.

Livsmedelsanalyser visar att nivåerna av bekämpningsmedel är lägre i ekologiska grödor jämfört med konventionella, men nivåerna är inte noll. Det beror på att bekämpnings- medel dels sprids i miljön och kan kontaminera ekologiska odlingar och att vissa typer av bekämpningsmedel är godkända att användas inom ekologisk odling. Inom EU och

Sverige har vi dessutom en strikt reglering av hur höga nivåer av bekämpningsmedel som får förekomma i livsmedel. Gränsvärdena är framtagna för att det totala intaget av bekämpningsmedelsrester inte ska bli för högt för den enskilda individen och inte utgöra en hälsorisk på lång sikt. Nivåerna av bekämpningsmedelsrester i grödor som säljs i Sverige är långt under gränsvärdena och ska inte utgöra någon risk för konsumenten. Exponering för hälsovådliga bekämpningsmedel genom livsmedelskonsumtion är idag därför inte det primära problemet i Sverige. Däremot kan exponering för bekämpningsmedel i hög koncentration vara ett stort problem för dem som jobbar med dessa kemikalier dagligen på plantager. Cocktaileffekten av bekämpningsmedel, miljögifter och läkemedelsrester har vi idag inte så stor kunskap om.

Näringsvärde

Ekologiska grönsaker är inte per automatik mer näringsrika än konventionellt odlade grödor. Men det finns vissa indikationer på att vissa näringsämnen och antioxidanter är högre i ekologiska grödor. Det är dock svårt att avgöra om det är just den ekologiska odlingstekniken som ger bättre näringsvärde eller om det är andra faktorer som bidrar mer. Troligen är jordmån, skörd vid optimal tidpunkt och att låta grödorna mogna innan de äts viktiga parametrar.

Studier inom området visar att det inte finns några stora skillnader på näringsvärdet i konventionella grödor jämfört med ekologiska grödor. Det är inte heller så att näringsvärdet generellt har minskat i alla våra grödor jämfört med för 100 år sedan. Utifrån den data som finns tillgänglig är det svårt att avgöra vad som orsakar variationer i näringsvärdet på lång sikt. Att jämföra livsmedelsdata framtagna med olika analysmetoder leder också till systemfel och osäkra faktorer. Det kan också vara bra att ha i bakhuvudet att alla näringsvärden som finns i livsmedelsdatabaser är medelvärden och inga exakta värden.

Begreppet ekologiskt innefattar inte att grödorna ska vara närproducerade eller skördade vid en viss tidpunkt för att optimera näringsinnehållet.

Näringsbrist är generellt väldigt ovanligt i Sverige och andra västerländska länder då vi i princip har obegränsad tillgång på mat. Även

om näringstätheten skulle gå ner med flera procent i våra grödor skulle inte nutritionsstatus påverkas nämnvärt.

GMO

Många associerar GMO med något negativt då media brukar framställa GMO-grödor som hälsofarliga grödor. Är det verkligen så? GMO (genetically modified organism) är en teknik som används inom växtförädling och för framställning av olika substanser som används inom läkemedels- och livsmedelsindustrin. Tekniken går i korthet ut på att en ny främmande gen förs in i växter, mikroorganismer eller djur. Steget från vanlig växtförädling till GMO-teknik är inte så stort som man kan tro då vanlig växtförädling idag också använder sofistikerade metoder för att snabba på selektionen av egenskaper som man är intresserad av. Den stora skillnaden är att GMO-tekniken ger en större precision och snabbar på växtförädlingen.

Inom växtförädling används framför allt tekniken för att göra växter mer tåliga mot skadedjur och för att öka näringsvärdet. I praktiken kan GMO-tekniken därför användas för att minska användandet av bekämpningsmedel. Men som alltid när nya tekniker används kan kunskapen missbrukas. I USA, Sydamerika och Asien, där genmodifierade grödor är vanliga, är det ett fåtal stora aktörer på marknaden som har patent på GM-utsäde. På kort sikt ger utsädet högre vinst för lantbrukarna då mindre bekämpningsmedel behöver användas, men på lång sikt kan resistensutveckling hos skadedjuren utvecklas och då minskar utbytet vid skörd och vinsten minskar. Det finns också en risk att den biologiska mångfalden minskar då de lokala lantbrukarna i mindre utsträckning sparar eget utsäde med lokalanpassning. GM-utsäde är i regel också dyrare och vissa går inte att återanvända för utsäde. Den stora vinsten hamnar då hos de patentägande multinationella företagen.

Är det farligt att äta GMO-grödor?

GMO-grödor kan liksom konventionella grödor innehålla endogena gifter eller miljögifter och de kan givetvis vara toxiska. När vi äter GMOgrödor eller livsmedel som innehåller GMO får du ingen specifik hälsopåverkan. Protein, kolhydrater och fett bryts ner i kroppen precis som vanligt. De proteiner som har producerats i grödan från GMO-genen kommer att brytas ner till aminosyror och kortare peptider precis som alla andra proteiner.

Inom EU har vi en sträng lagstiftning kring GMO. Det finns idag i princip inga storskaliga GMO-odlingar, utan endast pilotanläggningar. Alla livsmedel som innehåller GMO har dessutom märkningsplikt, de måste märkas tydligt med GMO. Det är också endast ett fåtal modifierade råvaror som får användas som livsmedel inom EU.

Vissa livsmedelstillsatser som tillverkats med GMO-organismer är undantagna från märkningsplikten. I Sverige är det extremt ovanligt med GMO-märkta livsmedel.

Miljögifter

Förutom endogena toxiner i grödor innehåller de även miljögifter. Mängden av miljögifter skiljer sig inte mellan konventionellt odlade grödor och ekologiskt odlade grödor. Du kan alltså inte skydda dig mot miljögifter genom att äta endast ekologiska grödor.

Arsenik, kadmium och aluminium är några miljögifter som finns i vegetabilier.

Ekologiska vs. konventionella grödor

Det är inte helt enkelt att avgöra om ekologisk eller konventionell odling är bäst på lång sikt. Åsikterna går isär även hos experterna. Det är egentligen lite olyckligt att de ofta ställs mot varandra som motpoler. På sikt i världen kommer det troligen att behövas en kombination av olika odlingstekniker som är anpassade för de lokala förhållandena för att kunna hushålla med resurserna och få bra skördar. Det innebär inte att hela världens produktion av livsmedel kommer att ställas om till ekologisk odling med naturgödsel och slaktavfall – eller det motsatta, endast

”Inom EU har vi en sträng lagstiftning kring GMO. Det finns idag i princip inga storskaliga GMOodlingar, utan endast pilotanläggningar. Alla livsmedel som innehåller GMO har dessutom märkningsplikt, de måste märkas tydligt med GMO”

GMO-odlingar med konstgödsel och syntetiska bekämpningsmedel.

Att ta fram mer näringstäta grödor till U-länder kan vara en strategi, men även att ta fram alternativa odlingsstrategier som t ex att odla på höjden utan att ta så mycket jord i anspråk. Genom att använda den kunskap vi har på området kan vi troligen ta fram nya smarta odlingstekniker där vi utnyttjar de bästa från olika typer av odlingar oberoende av indelningen konventionell och ekologisk odling.

Det är också viktigt att komma ihåg att monokulturodling oftast leder till utarmning av jorden, sämre biologisk mångfald och att pollinerare som bin och humlor minskar i antal. Det gäller i princip all monokulturodling – allt från oljepalmer och quinoa till raps.

Sammanfattning

Våra grödor har inte sämre näringsinnehåll idag på grund av utarmade jordar. Ekologiska livsmedel är inte heller mer näringsrika än konventionella och de innehåller lika mycket endogena gifter och miljögifter som vanliga grödor, men de kan innehålla mer fytonutrienter och antioxidanter. Det kan låta skrämmande att alla våra livsmedel innehåller toxiner, men så är det också i naturen och det har alltid varit så. Fördelarna med att äta mycket frukt och grönt överväger riskerna, då risken för fetma, hjärt- och kärlsjukdomar och vissa typer av cancer är lägre hos vegetarianer.