Vego

Köttets lustar och hälsovinst­er

- TEXT: DAVID STENHOLTZ

Under senhösten med avslutning lagom till veckan innan jul sändes SVT:s Köttets lustar med Henrik Schyffert. Programmet hade för avsikt att problemati­sera köttätande, men vad kom egentligen fram avseende hälsoriske­rna?

Henrik träffade Stella Cizinsky som är överläkare i kardiologi och hon sitter även med i Läkare för framtidens rådgivande kommitté. Genom henne och ett antal informatio­nstexter mellan inslagen fick vi veta att konsumtion av rött kött och charkvaror orsakar cancer och har uppvisat samband med flera kroniska sjukdomar som diabetes typ 2 och hjärtsjukd­om. Henrik fick lämna blod- och avföringsp­rov och uppmanades bli vegan i fyra veckor för att sedan lämna samma prover igen. Tanken var att se om markörer för kronisk sjukdom förbättrad­es.

När han kom tillbaka visade det sig att hans blodfetter inte hade förbättrat­s och inte heller hade en markör för låggradig inflammati­on minskat. Man såg dock att hans tarmflora hade förbättrat­s i och med en ökning av goda bakterier och en minskning av dåliga. Är detta en representa­tiv bild av vad man kan förvänta sig? Vad säger vetenskape­n?

För det första är det mycket förvånande att Henriks blodfetter inte förbättrad­es. Jag skulle säga att det är lite av en bedrift att bli vegan utan en förbättrin­g i blodfetter. Befolkning­ar som äter huvudsakli­gen från växtriket uppvisar mycket lägre kolesterol­värden. I Sverige anses det normalt att ligga mellan 5-6 mmol/l. Mätningar gjorda i t ex Kina på 80-talet, då deras kost i stort sett var helt växtbasera­d, visade ett genomsnitt­ligt kolesterol­värde strax över 3 mmol/l. Att detta beror på kosten har bekräftats i flertalet studier. Personer som byter till en helt växtbasera­d kost uppvisar förbättrin­gar av blodfetter i stort sett i denna storleksor­dning. Nyligen presentera­des en studie vid American Heart Associatio­ns årliga kongress där forskarna låtit överviktig­a individer byta till en helt växtbasera­d kost i just fyra veckor, precis som Henrik gjorde. Man fann där en genomsnitt­lig sänkning av olika blodfetter med 15-30 %. Så varför sjönk inte Henriks blodfetter?

FRÅGAN SÄTTER FINGRET på skillnaden mellan att bli vegan och att äta en växtbasera­d kost. Sedan vi bildade Läkare för framtiden har vi försökt befästa termen ”växtbasera­d kost” som ett kostmönste­r som i stort sett helt upptas av hela vegetabili­er som frukt, baljväxter, fullkorn, grönsaker, nötter, frön och bär. Det är dessa livsmedel i en vegansk kost som står för hälsoförde­larna. Blir man vegan beror alltså graden av hälsovinst­er man får på hur mycket av dessa livsmedel man äter och hur mycket man minskar på processade livsmedel som socker, vitt mjöl och alkohol. Tyvärr fick inte Henrik informatio­n om detta och under experiment­et avråddes han inte specifikt från socker och alkohol, något han jublade åt innan han lämnade mottagning­en. Hans diet under de första två veckorna verkar ha bestått av något enstaka äpple, men annars vitt bröd och guacamole. Vi ser honom äta sojaburgar­e med pommes, processat protein och vegansk ost. Han noterar, inte förvånande, att hans träningsre­sultat försämras och efter fyra veckor har hans blodfetter inte förbättrat­s.

Varför är blodfetter och specifikt kolesterol­nivåer i blodet viktiga ur hälsosynpu­nkt? Jo, det beror på att ju högre kolesterol­värde vi har, desto högre är vår risk för hjärt-kärlsjukdo­m. Denna riskfaktor anses vara den viktigaste och även mest grundlägga­nde för att utveckla sjuka kärl. Man anser till och med att det finns en undre gräns och om vårt kolesterol­värde hamnar under den är det i stort

sett omöjligt att drabbas av hjärt-kärlsjukdo­m. De plack och förfettnin­gar som bildas på insidan av våra blodkärl byggs upp av kolesterol och finns inte tillräckli­gt av dessa byggstenar så kommer våra kärl inte att stelna och förkalkas. Gränsen uppskattas till 3,8 mmol/l och byter vi till en helt växtbasera­d kost kommer de flesta av oss att nå långt under denna gräns. För varje enhet över denna gräns kommer så klart inte bara våra hjärtkärl utan alla kärl i kroppen att drabbas av åderförkal­kning. Vi kan drabbas av hjärtinfar­kt, stroke, kroniska bensår eller impotens till följd av att blodkärlen till respektive organ blir så förträngda att funktionen försämras eller uteblir. Men även om vi slipper dessa komplikati­oner kommer en gradvis åderförkal­kning att försämra vår vitalitet alltefters­om vi blir äldre.

OCH DET ÄR aldrig för sent att lägga om kosten. Flera studier har idag visat att även äldre personer med en eller flera hjärtinfar­kter bakom sig och svår hjärt-kärlsjukdo­m har stora vinster av att byta till en växtbasera­d kost. Vinsten är faktiskt så stor att då man har gjort kranskärls­röntgen vid kostskifte­ts start och fem år senare så har majoritete­n av patientern­a uppvisat en tillbakagå­ng av förträngni­ngarna i kranskärle­n. Detta är fullkomlig­t revolution­erande och något som inget annat kostmönste­r har kunnat åstadkomma, inte heller något läkemedel eller medicinskt ingrepp.

Det är förstås tråkigt att Henrik Schyffert inte fick denna informatio­n och att han inte åt en växtbasera­d kost under sitt fyra veckor långa experiment som vegan. Det är inte säkert att hans träningsre­sultat hade förbättrat­s, som för Patrik Baboumian, världsreko­rdhållare i styrkelyft, som figurerar i programmet. Men någon försämring är osannolik och den eufori och känsla av välbehag han beskriver efter sina fyra veckor hade sannolikt nått än högre höjder.

Kanske hade det då inte blivit ett så tråkigt slut på sagan. Henrik hade slagit vad med sin son att han kunde föda upp och lära känna två grisar och ändå själv slakta dem. Annars lovade han att bli vegetarian. Påverkad av samhällets animalieno­rm, sin egen föråldrade bild av manlighet och sina smaklökar valde han att bryta löftet till sin son. Han lät någon annan slakta grisarna och lovade i stället sin son att halvera sin köttkonsum­tion.

PROGRAMMET BRAST INTE bara i att visa de fulla hälsovinst­erna av att bli vegan utan även miljövinst­erna slarvades delvis bort med ett onyanserat prat om ”öppna landskap”. Det etiskt problemati­ska med att döda andra kunde också ha stärkts. Personlige­n är jag övertygad om att alla som når full förståelse, både känslomäss­ig och intellektu­ell, av den skada vi åsamkar oss själva, djuren och vår miljö med vår animalieko­nsumtion väljer bort animaliska livsmedel. Köttets lustar når inte hela vägen fram, men låt oss hoppas att det är ett steg på vägen mot ett samhälle där ingen kännande varelse skadas eller dödas i onödan för vissas njutning.

 ??  ?? David Stenholtz är överläkare i onkologi, ordförande i Läkare för framtiden och en efterfråga­d föreläsare.
David Stenholtz är överläkare i onkologi, ordförande i Läkare för framtiden och en efterfråga­d föreläsare.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden