BEHÖVER MAN BRY SIG SOM UNG?
Man pratar mycket om hur fel mat kan öka risken för cancer, diabetes och hjärtsjukdomar när du blir äldre… så varför bry sig om vad man stoppar i sig som ung? Kan man komma undan med att stoppa i sig vad som helst då?
DE KRONISKA SJUKDOMAR som dominerar i vår del av världen har ett mycket starkt samband med vad vi äter. Expertpaneler som fokuserar på sjukdomar som cancer, diabetes typ 2, övervikt, högt blodtryck och hjärtsjukdomar rekommenderar oss med gemensam röst att äta mer från växtriket, mindre från djurriket och mindre processad mat.
Frånsett övervikt är ju dessa sjukdomar något som hör ålderdomen till. Varför ska vi bry oss om vad vi äter när vi är unga? Har vi inga problem med vikten kan vi ju i många år äta kött, feta mejeriprodukter, socker och vitt mjöl i stora mängder utan att någon märkbar sjukdom utbryter.
Dessutom är det ju visat att en mycket hälsosam helt växtbaserad kost kan få framför allt hjärtkärlsjukdom och diabetes typ 2 att gå tillbaka om vi drabbas när vi blir äldre. Detta är visat med stor tydlighet i publicerade studier av bland andra forskarna Esselstyn, Ornish och Pritikin. Kan vi inte unna oss att centrera kosten kring osunda livsmedel när vi är unga om vi ändå kan få sjukdomarna att gå tillbaka om vi drabbas på ålderns höst?
Faktum är att vi blir lite sjukare direkt efter en enstaka ohälsosam måltid, även om vi inte känner av det. Forskare har visat att om du äter en måltid centrerad kring feta animalier så stelnar dina blodkärl och blir mer inflammerade och våra blodfetter stiger inom bara en timme. Stelare och mer inflammerade kärl minskar blodflödet i kroppen vilket försämrar hela kroppens funktion och tillsammans med högre blodfetter ökar det risken för framtida åderförkalkning.
Bogalusa Heart Trial var en studie som pågick i amerikanska södern under 80-talet där man undersökte hjärthälsan i befolkningen. Resultaten visade mycket stor förekomst av hjärtkärlsjukdom som följd av framför allt ett ohälsosamt ätande. Som en del i arbetet fick forskarna tillstånd att publicera obduktionsresultat från barn och ungdomar som avlidit, vanligtvis av olyckor. Man kunde då se förfettade kärl som tidiga tecken på hjärtkärlsjuka i så låga åldrar som 10 år. Under både Koreakriget och Vietnamkriget utfördes obduktioner på amerikanska soldater som dödats i fält. Trots att de flesta var i 20-årsåldern fann man förbluffande nog att nästan 80 % hade en utvecklad hjärtkärlsjukdom. Dessutom fann man uttalade förträngningar (>50 % av kärldiametern) hos 20 % av de obducerade.
DET ÄR DÄRFÖR inte fel att påstå att om vi bara är äldre än 10 år och har ett för västvärlden genomsnittligt kostintag, så handlar inte ett hälsosamt ätande om att förebygga hjärtkärlsjukdom. Det handlar om att få den hjärtkärlsjukdom vi redan utvecklat att gå tillbaka.
Diabetes typ 2 drabbar idag allt yngre individer till följd av att vårt matintag försämras. I USA drabbas till och med barn. Förstadiet till diabetes typ 2 kallas insulinresistens. Det innebär att våra celler kräver mer insulin för att transportera blodsocker in i våra celler. Insulinresistens ökar markant när vi äter mer mättat fett och snabba, processade kolhydrater, både hos unga och gamla.
Utöver regelrätt sjukdom är det ju också förstås så att vår livskvalitet ökar när vi äter hälsosammare, oavsett ålder. Vi blir piggare, får mer ork och bättre immunförsvar. Studier har också visat att hälsosamt ätande
förbättrar vår kroppslukt, minskar risk för akne och ger vårt ansikte en hälsosammare färg som uppfattas som mer attraktiv. Då ytlighet tyvärr är relativt utbrett idag utesluter jag inte att denna information kan inspirera till ändrad kost, men jag hoppas att andra argument är mer avgörande för de flesta.
Personligen har jag valt att helt avstå från animaliska produkter sedan mer än ett årtionde, och inte bara av hälsoskäl. Vinsterna med ett sådant kostskifte är många och väl underbyggda. Utöver vår hälsa vinner även djuren, vår miljö och den globala matförsörjningen. Det är av stor vikt att informationen om dessa vinster når så många som möjligt så snabbt som möjligt. Vi som går före i det gröna kostskifte som pågår vinner mycket i vår argumentation genom att vara bra förebilder ur hälsosynpunkt. Genom att centrera vårt kostintag kring hela vegetabilier och inte slarva med obligatoriska tillskott kan vi visa att en vegansk kost inte bara är tillräcklig, utan att den stärker vår hälsa och ökar vår livskvalitet.
Livsmedelsverkets stora undersökning Riksmaten har nyligen visat en nedslående bild av ungas ätande idag. Bara en av tio äter enligt Livsmedelsverkets modesta rekommendation om 500 gram frukt och grönt per dag. Konsumtionen av kött och socker ligger dessutom för högt. Om inget görs åt detta kommer sjuktalen att öka på ett sätt som inget sjukvårdssystem kan hantera. Djurens lidande i våra djurfabriker kommer att fortsätta, och förvärras. Våra ekosystem och vår matförsörjning kommer att kollapsa. Denna katastrof är långt ifrån oundviklig. Det är inte svårare än att vi vid nästa måltid väljer ett så grönt alternativ som möjligt och att vi äter så varierat som möjligt från växtriket.
Denna text har fokuserat på hälsovinster för unga och om du tillhör den kategorin hoppas jag att du har inspirerats till sundare matval. Glöm inte att omsätta inspirationen i praktisk handling och låt din inspiration flöda till din omgivning, både till gamla och unga!