BE­HÖ­VER MAN BRY SIG SOM UNG?

Man pra­tar myc­ket om hur fel mat kan öka ris­ken för can­cer, di­a­be­tes och hjärt­sjuk­do­mar när du blir äld­re… så var­för bry sig om vad man stop­par i sig som ung? Kan man kom­ma un­dan med att stop­pa i sig vad som helst då?

Vego - - LÄKARE FÖR FRAMTIDEN - TEXT: DAVID STENHOLTZ

DE KRONISKA SJUKDOMAR som do­mi­ne­rar i vår del av värl­den har ett myc­ket starkt sam­band med vad vi äter. Ex­pert­pa­ne­ler som fo­ku­se­rar på sjukdomar som can­cer, di­a­be­tes typ 2, över­vikt, högt blod­tryck och hjärt­sjuk­do­mar re­kom­men­de­rar oss med ge­men­sam röst att äta mer från växtri­ket, mind­re från djur­ri­ket och mind­re pro­ces­sad mat.

Från­sett över­vikt är ju des­sa sjukdomar nå­got som hör ål­der­do­men till. Var­för ska vi bry oss om vad vi äter när vi är unga? Har vi inga pro­blem med vik­ten kan vi ju i många år äta kött, fe­ta me­je­ri­pro­duk­ter, soc­ker och vitt mjöl i sto­ra mäng­der ut­an att nå­gon märk­bar sjuk­dom ut­bry­ter.

Dess­utom är det ju vi­sat att en myc­ket häl­so­sam helt växt­ba­se­rad kost kan få fram­för allt hjärt­kärl­sjuk­dom och di­a­be­tes typ 2 att gå till­ba­ka om vi drab­bas när vi blir äld­re. Det­ta är vi­sat med stor tyd­lig­het i pub­li­ce­ra­de stu­di­er av bland and­ra fors­kar­na Es­sel­styn, Or­nish och Pri­ti­kin. Kan vi in­te un­na oss att cen­tre­ra kos­ten kring osun­da livsmedel när vi är unga om vi än­då kan få sjuk­do­mar­na att gå till­ba­ka om vi drab­bas på ål­derns höst?

Fak­tum är att vi blir li­te sju­ka­re di­rekt ef­ter en en­sta­ka ohäl­so­sam mål­tid, även om vi in­te kän­ner av det. Fors­ka­re har vi­sat att om du äter en mål­tid cen­tre­rad kring fe­ta ani­ma­li­er så stel­nar di­na blod­kärl och blir mer in­flam­me­ra­de och vå­ra blod­fet­ter sti­ger in­om ba­ra en tim­me. Ste­la­re och mer in­flam­me­ra­de kärl mins­kar blod­flö­det i krop­pen vil­ket för­säm­rar he­la krop­pens funk­tion och till­sam­mans med hög­re blod­fet­ter ökar det ris­ken för fram­ti­da åder­förkalk­ning.

Bo­ga­lu­sa He­art Tri­al var en stu­die som på­gick i ame­ri­kans­ka sö­dern un­der 80-ta­let där man un­der­sök­te hjärt­häl­san i be­folk­ning­en. Re­sul­ta­ten vi­sa­de myc­ket stor fö­re­komst av hjärt­kärl­sjuk­dom som följd av fram­för allt ett ohäl­so­samt ätan­de. Som en del i ar­be­tet fick fors­kar­na till­stånd att pub­li­ce­ra ob­duk­tions­re­sul­tat från barn och ung­do­mar som av­li­dit, van­ligt­vis av olyckor. Man kun­de då se för­fet­ta­de kärl som ti­di­ga tec­ken på hjärt­kärl­sju­ka i så lå­ga åld­rar som 10 år. Un­der bå­de Ko­re­a­kri­get och Vi­et­nam­kri­get ut­för­des ob­duk­tio­ner på ame­ri­kans­ka sol­da­ter som dö­dats i fält. Trots att de fles­ta var i 20-års­ål­dern fann man för­bluf­fan­de nog att näs­tan 80 % ha­de en ut­veck­lad hjärt­kärl­sjuk­dom. Dess­utom fann man ut­ta­la­de för­träng­ning­ar (>50 % av kärl­di­a­me­tern) hos 20 % av de ob­du­ce­ra­de.

DET ÄR DÄR­FÖR in­te fel att på­stå att om vi ba­ra är äld­re än 10 år och har ett för väst­värl­den ge­nom­snitt­ligt kostin­tag, så hand­lar in­te ett häl­so­samt ätan­de om att fö­re­byg­ga hjärt­kärl­sjuk­dom. Det hand­lar om att få den hjärt­kärl­sjuk­dom vi re­dan ut­veck­lat att gå till­ba­ka.

Di­a­be­tes typ 2 drab­bar idag allt yng­re in­di­vi­der till följd av att vårt matin­tag för­säm­ras. I USA drab­bas till och med barn. För­sta­di­et till di­a­be­tes typ 2 kal­las in­su­l­in­re­sistens. Det in­ne­bär att vå­ra cel­ler krä­ver mer in­su­lin för att trans­por­te­ra blod­soc­ker in i vå­ra cel­ler. In­su­l­in­re­sistens ökar mar­kant när vi äter mer mät­tat fett och snab­ba, pro­ces­sa­de kol­hyd­ra­ter, bå­de hos unga och gam­la.

Ut­ö­ver re­gel­rätt sjuk­dom är det ju ock­så för­stås så att vår livs­kva­li­tet ökar när vi äter häl­so­sam­ma­re, oav­sett ålder. Vi blir pig­ga­re, får mer ork och bätt­re im­mun­för­svar. Stu­di­er har ock­så vi­sat att häl­so­samt ätan­de

för­bätt­rar vår kropps­lukt, mins­kar risk för ak­ne och ger vårt an­sik­te en häl­so­sam­ma­re färg som upp­fat­tas som mer at­trak­tiv. Då yt­lig­het ty­värr är re­la­tivt ut­brett idag ute­slu­ter jag in­te att den­na in­for­ma­tion kan in­spi­re­ra till änd­rad kost, men jag hop­pas att and­ra ar­gu­ment är mer av­gö­ran­de för de fles­ta.

Per­son­li­gen har jag valt att helt av­stå från ani­ma­lis­ka pro­duk­ter se­dan mer än ett år­tion­de, och in­te ba­ra av häl­so­skäl. Vins­ter­na med ett så­dant kost­skif­te är många och väl un­der­bygg­da. Ut­ö­ver vår häl­sa vin­ner även djuren, vår mil­jö och den glo­ba­la mat­för­sörj­ning­en. Det är av stor vikt att in­for­ma­tio­nen om des­sa vins­ter når så många som möj­ligt så snabbt som möj­ligt. Vi som går fö­re i det grö­na kost­skif­te som på­går vin­ner myc­ket i vår ar­gu­men­ta­tion ge­nom att va­ra bra fö­re­bil­der ur häl­so­syn­punkt. Ge­nom att cen­tre­ra vårt kostin­tag kring he­la ve­ge­ta­bi­li­er och in­te slar­va med ob­li­ga­to­ris­ka till­skott kan vi vi­sa att en ve­gansk kost in­te ba­ra är till­räck­lig, ut­an att den stär­ker vår häl­sa och ökar vår livs­kva­li­tet.

Livs­me­dels­ver­kets sto­ra un­der­sök­ning Riks­ma­ten har ny­li­gen vi­sat en ned­slå­en­de bild av ung­as ätan­de idag. Ba­ra en av tio äter en­ligt Livs­me­dels­ver­kets mo­des­ta re­kom­men­da­tion om 500 gram frukt och grönt per dag. Kon­sum­tio­nen av kött och soc­ker lig­ger dess­utom för högt. Om ing­et görs åt det­ta kom­mer sjuk­ta­len att öka på ett sätt som ing­et sjuk­vårds­sy­stem kan han­te­ra. Dju­rens li­dan­de i vå­ra djur­fa­bri­ker kom­mer att fort­sät­ta, och för­vär­ras. Vå­ra eko­sy­stem och vår mat­för­sörj­ning kom­mer att kol­lap­sa. Den­na ka­ta­strof är långt ifrån ound­vik­lig. Det är in­te svå­ra­re än att vi vid näs­ta mål­tid väl­jer ett så grönt al­ter­na­tiv som möj­ligt och att vi äter så va­ri­e­rat som möj­ligt från växtri­ket.

Den­na text har fo­ku­se­rat på häl­so­vins­ter för unga och om du till­hör den ka­te­go­rin hop­pas jag att du har in­spi­re­rats till sun­da­re mat­val. Glöm in­te att om­sät­ta in­spi­ra­tio­nen i prak­tisk hand­ling och låt din in­spi­ra­tion flö­da till din om­giv­ning, bå­de till gam­la och unga!

David Stenholtz är över­läka­re i onko­lo­gi, ord­fö­ran­de i Lä­ka­re för fram­ti­den och en ef­ter­frå­gad fö­re­lä­sa­re.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.