Vetenskapens vag till battre halsa
Ladda med sömn
Du måste inte känna dig konstant urlakad för att du lever ett hektiskt liv. Ny forskning ger nyckeln till hur du kan slippa tröttheten för gott.
Kan du hålla ögonen öppna tillräckligt länge för att läsa den här artikeln? Om inte så lovar jag att inte ta det personligt. Enligt det brittiska psykiatriförbundet känner sig var femte person trött vid ett givet tillfälle och var tionde lider av kronisk utmattning. En husläkarenkät i Storbritannien visade nyligen att trötthet och utmattning är orsaken till en femtedel av alla läkarbesök i landet. ”Trött hela tiden” har blivit en vanlig journalanteckning och försäljningen av energidrycker ökade med 155 procent mellan 2006 och 2014.
Och tröttheten är inget att ta lätt på. Sömnbrist har ett högt pris, både fysiskt och psykiskt. Ungefär 20 procent av trafikolyckorna på större vägar är sömnrelaterade. Människor som inte får sova tillräckligt förlorar dessutom förmågan att tänka positivt, vilket enligt forskare från University of Pennsylvania ökar risken för depression. Det finns också belägg för att sömnbrist ökar risken för fetma, hjärtsjukdom, diabetes och stroke.
Och även om man sover tillräckligt så är det inte bra att känna sig konstant trött. Forskning från University of Alabama har visat att blodtrycket ökar om man arbetar hårt trots att man är trött. Skälet är att trötta anstränger sig mer för att kompensera för sin nedsatta kapacitet när de vill gå i land med en uppgift.
Personer med kroniskt trötthetssyndrom och cancer får sin livskvalitet kraftigt försämrad. För miljontals andra är oförklarlig trötthet något som regelbundet gör sig påmint.
Fram till ganska nyligen visste vi inte så mycket om de biologiska processer som leder till trötthet eller utmattning. Det är först under de senaste decennierna, när tillstånd som kroniskt trötthetssyndrom/myalgisk encefalomyelit (CFS/ME) har fått större uppmärksamhet, som forskningsmedel har satsats på att ta reda på orsakerna till långsiktig trötthet. Det börjar nu visa sig att även om tröttheten kan ta sig en mängd olika former så finns det tydliga kopplingar och samverkande orsaker.
Professor Julia Newton, chef för Newcastle Centre for Fatigue Research vid universitetet i Newcastle, förklarar orsakerna till trötthet med hjälp av en klassisk normalfördelningskurva. ”Längst ut i ena änden finns människor som bara behöver se till att sova och få ordning på sin livsstil. Längst ut i andra änden har vi personer med en diagnostiserad eller odiagnostiserad sjukdom som orsakar trötthet. Och i den symmetriska puckeln i mitten där vi hittar de allra flesta har vi allt annat.”
Det är mittendelen som är mest komplex. Här samlas trötthet som beror på en rad olika miljö-, livsstils- och hälsofaktorer. Ny forskning börjar också ge en bild av hur genetik, cellfunktion, inflammation och hjärnans reaktioner på ljus kan spela roll för den utbredda tröttheten.
På cellnivå intresserar sig forskare för hur mitokondrierna – de små kraftverken i våra celler – påverkar vårt mående. Mitokondrierna är cellens organ ( organeller) och omvandlar syre, socker, fett och protein till kemisk energi i form av ATP, som används som bränsle i hjärnan och musklerna. Sjukdomar som påverkar mitokondrierna kan orsaka trötthet, och nyare forskningssammanställningar pekar på att trötthet kan bero på att mitokondrierna inte fungerar som de ska, till exempel för att kroppen inte producerar vissa enzymer.
Robert Naviaux är utmattningsexpert och forskar på CFS/ME. Han har visat att tillståndet går hand i hand med förändringar av mitokondriernas funktionssätt. Naviaux menar att dessa förändringar kan orsakas av påfrestningar, som en infektion eller ett fysiskt eller psykiskt trauma.
Naviaux hänvisar till ny forskning som visar att stress kan påverka ämnesomsättningen på ett sätt som försätter organismer i apatiska tillstånd eller dvala. ”Apati och dvala är energibesparande tillstånd som gör det möjligt att överleva under påfrestande omständigheter, på bekostnad av nedsatt förmåga att klara av vanliga uppgifter och aktiviteter”, säger han. Mitokondrierna är centrala i de här processerna.
De nya rönen om metabola orsaker till trötthet kan eventuellt kopplas till andra forskningsresultat som visar att trötthet ibland har underliggande fysiska orsaker som inte har upptäckts. Färska studier visar till exempel på förhöjda nivåer av leptin hos personer som lider av utmattning. Leptin är ett hormon som produceras i fettvävnad och som ska signalera till hjärnan att kroppen har tillräckliga energireserver. En teori är att för mycket leptin – kanske på grund av för mycket kroppsfett – gör oss mindre energiska: om vi inte behöver mat behöver vi inte ge oss ut och skaffa någon. Teorin är i linje med den utbredda uppfattningen att människor kan höja sin energinivå genom att fasta eller minska mängden kroppsfett.
Forskning visar samtidigt att människor med kroniskt trötthetssyndrom kan ha höga nivåer av leptin och liknande inflammationsframkallande ämnen som heter cytokiner. Även cytokiner produceras i fett och utsöndras när immunförsvaret reagerar. I djurförsök har man sett att möss med en lindrig inflammation inte har energi nog att
”Vissa av oss kan helt enkelt vara födda med en större fysisk och psykisk benägenhet till trötthet.”
springa i ett aktivitetshjul. Det talar för att en underliggande vävnadsinflammation – oavsett om den beror på ett virus, ett långvarigt tillstånd eller problem med cytokinregleringen – kan räcka för att man ska känna sig trött. Forskare från Nederländerna har nu inlett ett omfattande försök för att ta redan på om anakinra, ett inflammationshämmande ämne som blockerar en viss typ av cytokin, kan hjälpa människor med CFS/ME.
Julia Newton betonar att underliggande fysiska faktorer kan spela roll för långvarig trötthet hos alla, inte bara hos dem som har CFS/ME. ”Den varaktiga utmattning som får människor att gå till sin husläkare har definitivt en koppling till kroniska sjukdomar. Tröttheten och sjukdomen hänger ihop", säger hon.
NATURLIGT SÖMNIG
Ny forskning pekar på att vissa av oss helt enkelt föds med en större fysisk och psykisk benägenhet till trötthet. Forskare vid universitetet i Edinburgh analyserade arvsmassan hos 111 749 personer som uppgav att de känt sig trötta under de sista två veckorna innan de fick lämna blodprov till biobanken i Storbritannien. Forskarteamet fann då en genetisk koppling mellan självrapporterad trötthet och förhöjd risk för diabetes, bipolär sjukdom, högt kolesterol eller fetma. ”Det här visar att det kanske finns ett genetiskt samband mellan trötthet och känslighet för psykisk stress”, menade professor Ian Deary och hans team. Forskarna konstaterade dock även att de flesta skillnaderna i självrapporterad trötthet inte beror på generna utan på miljöfaktorer. Hur vi lever våra liv och vad som händer oss spelar alltså extremt stor roll.
Dagsljusets betydelse börjar också bli allt tydligare. I årtionden har vi fått höra att det är viktigt med regelbundna vanor och sovtider. Nu har forskare visat att en grupp celler i hypotalamus spelar stor roll för hur trötta eller alerta vi känner oss. Cellerna i den så kallade dygnsrytmkärnan eller suprachiasmatiska kärnan (SCN) reagerar på ljussignaler från ögat. Därifrån skickas signaler till andra delar av hjärnan om att utsöndra hormoner som gör oss alerta när det är ljust och hormoner som gör oss sömniga när det är mörkt, som melatonin.
Om man har regelbundna vanor vänjer sig hjärnan vid att frisätta hormonerna vid rätt tidpunkt. Om man istället sover på oregelbundna tider hamnar man hela tiden i konflikt med sin naturliga dygnsrytm. Det blå, dagsljusliknande ljuset från dator- och mobilskärmar kan förvirra SCN ännu mer, i synnerhet om man använder dem sent på kvällen. Hjärnan luras att tro att det är dag när det inte är det, och vi själva luras att känna oss vakna när vi borde bli sömniga. Både bland forskare och i samhället
finns ett växande intresse för ”kronobiotiska ämnen” som ska justera kroppens inbyggda klocka för att motverka sömnsvårigheter, trötthet och humörstörningar. Undersökningar om melatonintabletter hjälper mot trötthet har gett blandade resultat, och läkare varnar för överanvändning. Men vissa nya typer av antidepressiva läkemedel som verkar genom att reglera dygnsrytmen, som agomelatin, har visat sig minska trötthet och hjälpa patienterna att fungera bättre under dagarna.
En del av oss är trötta av de simplaste orsaker utan att veta om det, säger Newton: ”Det är häpnadsväckande många som inte kopplar tröttheten på dagarna till sin dåliga nattsömn. Ibland handlar det faktiskt bara om att man behöver sova ordentligt. Folk blir förvånade när jag ber dem att föra dagbok över sina aktiviteter och sedan frågar: ’Men när vilar du egentligen?’ De svarar: ’Jag vilar här, när jag är på Facebook.’ Och då får jag ju säga att jag är ledsen, men det är inte att vila.
” Vi lever i en prestationskultur där vi bara vill pressa oss mer och mer. Och ibland är det helt enkelt inte hållbart, vare sig fysiskt eller psykiskt.”
Simon Crompton är frilansskribent och -redaktör specialiserad på naturvetenskap, hälsa och sociala frågor.
Hör mer om dygnsrytmen i podcasten In Our Time bbc.co.uk/programmes/ b06rzd44