Hjälpen mot sömnlöshet

Har du svårt att somna på kvällarna? Kanske har du helt enkelt en annorlunda byggd hjärna än de som sover gott hela natten.

Du ligger i sängen och vrider och vänder på dig i det oändliga tills du till sist somnar framåt småtimmarna, bara för att vakna dagen därpå med känslan av att inte ha sovit alls. Låter det bekant? Du är inte ensam: undersökningar visar att en tredjedel av alla svenskar har sömnsvårigheter.

Långvariga sömnbesvär, med problem att somna eller sova färdigt utan underliggande fysisk eller psykisk sjukdom, kan hålla i sig i månader eller till och med år.

Problemen blir ofta värre med åldern och gör att man fungerar sämre på dagarna. Många som lider av sömnsvårigheter klagar över koncentrationsproblem och sömnbrist har visat sig försämra minnet. Ändå vet vi väldigt lite om vad som ligger bakom sömnlösheten, och det är svårt att mäta konsekvenserna objektivt. Ny forskning börjar dock ge en bild av vad sömnlöshet gör med hjärnan. Dessutom verkar det som om hjärnan har en annan uppbyggnad hos de sömnstörda än hos dem som sover gott.

Ellemarije Altena vid universitetet i Cambridge och hennes kollegor vid Nederländernas neurovetenskapliga institut jämförde nyligen 25 äldre med sömnproblem och 13 friska personer i två reaktionstester. I det ena försöket skulle deltagarna trycka på en knapp varje gång de såg en asterisk på skärmen. I det andra försöket var uppgiften mer komplex: bokstäverna p och d visades slumpvis och deltagarna skulle trycka när de såg bokstaven p.

Forskarna jämförde reaktionstiderna och såg att kontrollgruppen presterade bättre i den svårare uppgiften än personerna med sömnsvårigheter. Båda grupperna gjorde visserligen fel lika ofta, men kontrollgruppen reagerade en aning snabbare varje gång ett p dök upp. Överraskande nog klarade de sömnstörda asteriskuppgiften bättre. Sex veckor senare upprepades experimentet. Under de veckorna fick hälften av personerna med sömnsvårigheter en kombination av olika behandlingar. De fick kognitiv beteendeterapi (KBT) för att komma till rätta med dysfunktionella tankar kring sömn, de fick vistas i starkt ljus i 30 minuter två gånger om dagen och de fick göra ett antal enkla livsstilsförändringar.

De försökspersoner som fått den kombinerade behandlingen presterade på normal nivå i den andra testomgången. De reagerade då signifikant långsammare i den enkla uppgiften och

snabbare i den svårare. Resultatet tyder på att hjärnan fungerar annorlunda hos personer med sömnstörningar och att vissa av de kognitiva förändringarna åtminstone delvis är reversibla.

I en annan studie konstaterade Altena och hennes kollegor att personer med sömnsvårigheter presterade bättre än de som sov gott i ett språktest. Försökspersonerna skulle trycka på en knapp när de fick se ett ord som tillhörde en viss kategori. När testet upprepades efter sex veckor presterade de som fått behandling för sina sömnproblem likadant som den friska kontrollgruppen.

”Personer med sömnsvårigheter lider av ett fysiologiskt tillstånd som bäst kan beskrivas som en lätt form av stress, som yttrar sig som mätbart högre hjärnaktivering när de försöker somna”, säger Altena. ”Den här överaktiviteten kan också vara förklaringen till de höga prestationer vi såg på vissa områden. Den kan vara ett slags kompensationsmekanism som gör att hjärnan kan fungera relativt bra under dagen, trots sömnsvårigheterna.”

Altenas forskargrupp såg också skillnader i hjärnans struktur. Med hjälp av voxelbaserad morfometri – en typ av magnetröntgen – kunde de mäta och jämföra storleken på olika delar av hjärnan hos 24 personer med kroniska sömnstörningar och 13 friska. Personerna med sömnstörningar visade sig ha mindre grå substans i tre olika områden av hjärnan. Storleken på den orbitofrontala barken hade en tydlig koppling till problemens svårighetsgrad: ju allvarligare problem, desto mindre var volymen.

Det stämmer väl överens med vad man vet om den orbitofrontala barkens roll i beslutsfattande och problemlösning, två funktioner som båda är kraftigt nedsatta vid sömnbrist. Det är däremot oklart om det är dessa avvikelser som orsakar sömnlösheten eller om den tvärtom är en följd av dem.

”För att kunna säga något om de neurala mekanismerna bakom sömnproblem måste vi undersöka vilka faktorer som bidrar till tillståndet och vilka konsekvenser det får”, säger Altena. Även om det är oklart vad som orsakar sömnsvårigheter kan problemen alltså behandlas. KBT fungerar och fler skulle kunna få tillgång till behandlingen, bland annat erbjuder internetpsykiatri.se det. Nätbaserad KBT har visat sig vara effektivt mot många typer av psykiska besvär, till exempel depression, men det kan

”Personer med sömnsvårigheter lider av vad som bäst kan beskrivas som en lätt form av stress.”

vara svårt att få patienterna att påbörja och fullfölja behandlingen.

I forskningsprojektet Enact undersökte man möjligheterna att förbättra deltagandet genom att titta på hur människor använder sociala medier. ” Facebookanvändningen påminner väldigt mycket om hur vi skulle vilja att patienterna interagerar med nätbaserad KBT”, säger datavetaren Shaun Lawson, som är en av de ledande utredarna i projektet.

Lawson förklarar att folk i allmänhet är mer villiga att lämna ut personlig information i sociala medier än i verkligheten och att sociala medier och digitala spel använder belöningar och andra incitament för att se till att användarna kommer tillbaka regelbundet. ”Om behandlingen kunde integreras i exempelvis Facebook skulle det kanske riva en del av hindren för nätbaserad KBT", säger han.

DJUPARE PROBLEM

Många som har sömnsvårigheter är också deprimerade, men sambandet är oklart, och ny forskning har väckt tanken att man faktiskt kan bli psykiskt sjuk av att inte sova.

Matt Walker på University of California, Berkeley, undersökte psykiskt friska människors hjärnor med hjälp av magnetröntgen medan de fick titta på en bildserie där känslomässigt laddade bilder varvades med neutrala. Deltagare som hade fått hålla sig vakna i 36 timmar före experimentet hade större aktivitet i amygdala, en liten struktur i hjärnan som spelar stor roll för våra känslor. Gruppen som inte fått sova hade också sämre förbindelser mellan neuronerna i amygdala och mediala prefrontala cortex, den del av framhjärnan som bearbetar amygdalas känslomässiga respons för att hitta en passande resonlig reaktion.

Walker och hans team kom fram till att sömnen kan fungera som en ”återställning” av den kopplingen inför följande dags känslomässiga utmaningar. Resultaten visar enligt dem att det kan finnas ett orsakssamband mellan sömnstörningar och humörsvängningar.

Men slutsatsen är högst hypotetisk och många låter sig inte övertygas. ”Det finns inga bevis över huvud taget på att sömnlöshet orsakar psykisk sjukdom”, säger professor Jim Horne, chef för sömnforskningscentret vid Loughborough University i Storbritannien. ”Visst kan sömnstörningar och psykisk sjukdom ha en del gemensamma nämnare. När man är deprimerad påverkas sömnen. Då kan sömntabletter hjälpa, men de kan aldrig komma åt den verkliga orsaken och råda bot på problemet.”

Sömnstörningar och vad som orsakar dem tycks förbli lite av ett mysterium.

Moheb Costandi är hjärnforskare och vetenskapsskribent