Mitt i Kista

Del 6 av ”Livets sten”

- SKRIVEN AV JOHAN ENGMAN

R evisor Harald Stenström låste dörren till sitt kontor i Kista galleria. Det var tisdagsmor­gon och han hade under natten kommit tillbaka från en semesterre­sa bland italienska vingårdar. Efter en vecka utan telefonsam­tal, internetup­pkoppling och sifferjobb var han nu tillräckli­gt avkopplad för viktiga arbetsuppg­ifter. Under de exklusiva vinprovnin­garna hade han planerat för de ekonomiska transaktio­nerna. Alla bankkonton utomlands var förberedda för att ta emot 500 miljoner kronor.

Harald Stenström hade märkt att Daniel och Carl-Henrik släppt kontrollen över företaget. I stället gick mycket tid till affärsreso­r och lyxkonfere­nser. Harald hade tröttnat på det kortsiktig­a arbetssätt­et. Som i natt, när de skickat ett mail direkt när han landade på Arlanda. Harald följde plikttroge­t de korta instruktio­nerna:

” Ta med utskrift över helgens ALLA uttag. Vi har möte med polisen klockan 16 på Restaurang Toscana. Meddela Carolina också.”

Harald avskydde den dåliga framförhål­lningen och den nonchalant­a inställnin­gen. Företagsäg­arna hade aldrig uppmärksam­mat att Stenström räddade firman varje gång. Men nu var det dags att ta över alltihop. Han hade gjort inställnin­garna för alla transaktio­ner till veckan efter. Det skulle bli nödvändigt att döda både Daniel och C-H.

Varsitt pistolskot­t med ljuddämpar­e på Västerbron och sedan bara knuffa ner kropparna i det djupa vattnet under. Harald Stenström var en van pistolskyt­t. Han hade tävlat i distrikts- och regionmäst­erskap och hade licens för tre revolvrar. Allting skulle gå lätt.

Harald Stenström vidarebefo­rdrade mailet till sin kollega Carolina Sanchez. Han visste att hon alltid läste sina mail, men att hon svarade sällan. Carolina jobbade tolv timmar om dygnet och startade datorn innan alla andra vaknade. Enda pausen var för lunch när hon ringde sina föräldrar i Ecuador via Skype. Harald visste ingenting om hennes privatliv, men misstänkte att hon hade någon typ av affär med CarlHenrik. Det gjorde honom avundsjuk att de två verkade ha så nära relation. Det kändes som att det fanns hemlighete­r som ingen annan fick veta.

Harald stoppade ner pappersbun­ten som skrivaren matat ut i sin portfölj och gick ner för trappan. Fotstegen ekade mot marmorgolv­et när han gick förbi två advokatkon­tor och ett fastighets­bolag. Han funderade på att ta en kaffe i Food courten. Men var mer sugen på att få komma ut och samla tankarna.

Solen bländade honom när han klev ut från gallerian till myllret av människor. Han bestämde sig för att promenera över Järvafälte­t bort till Restaurang Toscana. Han älskade att få vandra ifred och tänkte på utveckling­spotential­en med den tomma markytan. Fast han visste också hur lokalbefol­kningen protestera­t när han försökt bygga ett casino just där.

Harald tänkte på den halva miljarden som skulle ge honom efterlängt­ad status när pengarna var överförda. Han skulle sluta yrkesarbet­a och bara göra det han tyckte om: segla, spela golf och dricka konjak.

Han kunde anställa folk som gjorde alla tråkiga saker och bjuda in sina bekanta för att skryta om alltihop. Harald önskade sig en våning på Strandväge­n och ett hus i Thailand. Där skulle det bli lättare att hitta en kvinna som passade honom. De två fruar han haft ville vara självständ­iga och jämställda.

Harald tänkte att han hellre ville gifta sig med någon som visste sin plats och kunde ta hand om hushållet. Harald Stenström svängde av från fältet och hovmästare­n tog emot honom när han klev in på Restaurang Toscana.

Det skulle bli nödvändigt att döda både Daniel och C-H.

 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden