Kan vi slippa vara felfria?

Jag har en strandkropp. En strand, en kropp – tadaa!” Så har det låtit i sociala medier de senaste månaderna; jag minns tyvärr inte vem upphovskvinnan till uttrycket är, men många har roats av vad som borde vara självklart. Hur vi ser ut i badkläder behöver vi inte fundera på så många veckor till, i det här landet åtminstone.

När jag satt på tunnelbanan på väg mellan jobb i måndags morse, funderade jag inte på så mycket alls när kvinnan mittemot påkallade min uppmärksamhet. Hon sträckte fram ett visitkort och förklarade: ”Jag erbjuder ansiktsbehandling.” Nu är det förstås omöjligt att veta (jag tackade nej och satte mig på en annan plats) om tanken var att just jag såg ut att behöva det, eller om det var ett ovanligt påfluget sätt av skönhetsindustrin att få folk i största allmänhet att känna att de inte duger (och därigenom förväntas köpa dyra produkter).

Men kan vi inte bara få se trötta och ofelfria ut? Åtminstone på måndagsmorgnar.