Mästare trots knäckta revben
Amir Malekpour är Europamästare i MMA. Trots knäckta revben och blessyrer överallt var det en överlycklig Kistakille som vände hem från Rumänien.
– Det känns fantastiskt. Jag fick gå fyra tuffa matcher på fyra dagar. Jättetufft. MMA är egentligen ingen sport för korta turneringar.
Vad han menar är proffs går en match och kan sedan slicka såren i flera månader, i amatör-EM är det bara att köra på trots smärtor från gårdagen. Många vinnare ursäktar sig med att känslorna är ”omöjliga att beskriva med ord”.
Ord poppar ur munnen på 28-åringen från Kista. Adrenalinboosten tycks inte ha mattats trots att det gått ett par dagar. Han minns och återberättar i princip varje slagsekvens, känslor innan och under matcherna.
Hur gärna han ville åt guldmedaljen är i sak något han egentligen vill dölja. Ändå avslöjar han att han åkte till Bukarest med oro för att en hjärnskakning under uppladdningen inte givit med sig.
Inledningsmatchen, mot italienaren Simone Valle, kände han var i hamn mycket tidigt. I omklädningsrummet. När kombattanternas ögon möttes. I buren var det inget snack, efter tre gånger tre minuter var domarna ense – 3–0.
I andra matchen, mot en Gerard Corr, Nordirland, var första ronden en vägvisare. Ånyo hade Amir samtliga domare med sig.
Inför EM hade Amir en önskan att slippa finske Eemil Kurhela. – Jag hoppades att han skulle bli proffs innan EM. Han är, anser jag, den bäste i klassen, säger Amir Malekpour. De ställdes mot varandra i semifinal. Amir beskriver första ronden som vansinnig. – Vi försökte avsluta varandra, gav precis allt och vi både hade svårt att ta oss till ringhörnan. I andra ronden sjönk tempot, vi var helt slut och försökteslag.hållamasken. Tredje ronden sista sekunder blev dramatiska. Dessförinnan hade Amir känslan att han var vinnaren. Då stormade Kurhela. – Vi slogs med hjärtat, utan teknik. Normalt tar domare intryck av slutsekunderna och jag var groggy... –Ändåvannjag,säger Amir Malekpour, som efter- åt låste in sig på hotellrummet och grät av fysisk och mental utmattning. Samt huvudvärk.
– Jag förstod inte hur kroppen skulle orka med finalen. Mot en annan finländare som haft ett lättare program än jag. Amir upplevde att han vann första finalronden mot Mici Saaristo. I slutet av mellanakten började Saaristo ladda för en frontkick. – Han gjorde det ett par gånger och jag fick känslan av att han ville lura mig. När han istället kom med en sidekick mot mina revben var jag beredd, jag fångade sparken och kontrade med ett slag. Denna stjärnsmäll, med mindre än tio sekunder kvar av ronden, var förödande för Saaristo. Malekpour följde upp med en serie slag.
– Sju-åtta slag på två-tre sekunder.
Saaristo var försvarslös och innan gonggongen gick hade domaren stoppat matchen.
– Jag har drömt om att vinna EM-titeln. Att stå överst på pallen, insvept i svenska flaggan var en enorm känsla.
I en intervju efteråt sa Amir: ”Det kändes som jag hade räddat planeten”. ”Människorna var där för att tacka mig”.
– Jag tror inte att någon missade vad jag kände när nationalsången spelades.
”Det kändes som jag hade räddat planeten.”