Hemligheten bakom Magnus
Vad är det för märkliga ljuslyktor i mässing som står i rabatterna längs Centralvägen? Och vem är Magnus, som har fått ge namn åt dem? Stadsträdgårdsmästaren Nils Odén vet.
– Lamporna är gjorda som en hyllning till en av Sveriges genom tiderna största exportprodukter, som tillverkades här i Väsby. Det är det många som glömmer bort eller inte känner till, säger Nils Odén.
Han talar om fotogenblåslampan, som patenterades i slutet av 1800-talet. En svensk uppfinnare lyckades förgasa fotogen och det extremt starka vita ljusskenet som uppstod kunde användas i exempelvis lampor. Optimus var en av de största tillverkarna och fabriken låg här i Väsby.
– De används fortfarande i arabvärlden och i Amazonas. Utan AB Optimus hade Väsby inte funnits, säger Nils Odén.
Visserligen kom järnvägen till Väsby långt innan Optimusfabriken och dess mässingsleverantör Väsby Verkstäder, men industriernas etablering var en förutsättning för ortens utveckling, menar Nils Odén. Så det är för att påminna om kvarterens historia som de mässingsskinande optimuspollarna placeras längs Centralvägen. De första är redan på plats och till sommaren ska det finnas trivsam prydnadsbelysning hela vägen från stationen till den gamla disponentvillan i Susebo- parken. Dock med elektricitet som energikälla och med mycket svagare ljus än originalet. Längs Optimusvägen hänger redan lyktorna som ordinarie gatubelysning. Och namnet Magnus, som står skrivet på glaset? Det ersätter Optimus, kring vilket det fanns upphovsrättslig tvekan.
– Magnus betyder på latin ”stor”, armaturerna är ju avsevärt större än originallampan, och Optimus betyder ”den optimala, den bästa”. Och så lånade vi själva layouten på Optimusloggan som ju folk känner igen, säger Nils Odén.