Guld­grä­va­re i Ka­li­for­ni­en

Vilda Vastern Junior - - Innehåll -

En mor­gon hit­ta­de en man guld av en slump.

Det för­änd­ra­de Ka­li­for­ni­en för all­tid.

Da­gen den 24 ja­nu­a­ri 1848 bör­ja­de som van­ligt för Ja­mes W. Mars­hall, som var ar­bets­le­da­re vid ett såg­verk i Colo­ma i Ka­li­for­ni­en.

Vad är det som glim­mar?

Men det var ing­en van­lig dag. På mor­go­nen såg Mars­hall nå­got som glim­ma­de i vatt­net. Det var guld! Mars­halls upp­täckt led­de till en guld­rush som va­ra­de i sju år, mel­lan 1848 och 1855.

Mar­kä­ga­ren Sut­ter mås­te ha jub­lat! Nej, det var fak­tiskt tvärtom. Sut­ters dröm var att bru­ka jor­den, och han för­stod att om det blev känt att han ha­de guld på si­na mar­ker skul­le den dröm­men gå i kras. Han för­sök­te där­för hål­la upp­täck­ten hem­lig.

Guld­fe­ber

Ryk­tet spreds än­då och gick in­te att stop­pa. Tid­ning­ar­na bör­ja­de skri­va om guld­fyn­det.

De förs­ta guld­grä­var­na kom från Ka­li­for­ni­en. Många ha­de he­la fa­mil­jen med, för att för­sö­ka sam­la så myc­ket guld som möj­ligt.

I bör­jan var job­bet gans­ka lätt. Gul­det ha­de pressats upp ur mar­ken och följt med flo­der­na ned­ströms. Man kun­de vas­ka guld i vat­ten­drag el­ler ploc­ka spån och klim­par för hand.

Det var in­te ba­ra de som bod­de i Ka­li­for­ni­en som vil­le ha guld. I bör­jan av år 1849 ha­de ny­he­ten spri­dits över he­la värl­den och folk vall­fär­da­de väs­terut i hopp om att bli ri­ka.

Många blev ri­ka

De förs­ta guld­le­tar­na tjä­na­de myc­ket peng­ar. De kun­de hit­ta rik­ligt med guld gans­ka lätt. Till och med ama­tö­rer lyc­ka­des. Man be­räk­nar att gul­det som hit­ta­des var­je dag var värt mel­lan 10 och 15 gång­er så myc­ket som en van­lig ar­be­ta­re tjä­na­de.

Ing­en skatt

Ka­li­for­ni­en ha­de till­hört Mex­i­ko, men USA be­läg­ra­de om­rå­det. Trots att kri­get slu­ta­de 1848 och Ka­li­for­ni­en där­ef­ter till­hör­de USA för­änd­ra­des ingen­ting.

Guld­fäl­ten var all­män mark. Det be­tyd­de att de in­te be­höv­de be­ta­la nå­gon skatt till sta­ten. Det gjor­de Ka­li­for­ni­ens guld ex­tra loc­kan­de.

Från he­la värl­den

I he­la värl­den viss­te man att det fanns guld i Ka­li­for­ni­en, och det för­änd­ra­de re­gi­o­nen för all­tid. Un­ge­fär 90 000 män­ni­skor kom till Ka­li­for­ni­en år 1849, och un­ge­fär hälf­ten av dem kom från and­ra län­der.

De fles­ta som kom hit var ame­ri­ka­ner, men det kom ock­så iv­ri­ga guld­le­ta­re från Ki­na, Tyskland, Frank­ri­ke, Ita­li­en, Stor­bri­tan­ni­en, Austra­li­en och Nya Ze­e­land.

Det ”lät­ta” gul­det tar slut

Re­san väs­terut var svår och dyr för många. De fles­ta mås­te lå­na peng­ar el­ler an­vän­da al­la si­na be­spa­ring­ar. Men det de tjä­na­de var värt allt be­svär – om guld­grä­var­na kom i rätt tid.

I bör­jan fanns det myc­ket guld i vat­ten­dra­gen, men ef­tersom guld­grä­var­na var så många ha­de de snart le­tat re­da på det guld som var lät­tast att hit­ta. År 1850 var gul­det som ama­tö­rer kun­de hit­ta näs­tan slut. Nu kräv­des svå­ra­re me­to­der, som att grä­va djupt. Man led­de om he­la flo­der för att kom­ma åt gul­det på bot­ten. År 1851 ha­de guld­grä­var­na även bör­jat spränga i berg ef­ter guld.

Svår­hit­tat guld

Guld­le­tar­na som kom sent tjä­na­de näs­tan ingen­ting, och för­lo­ra­de of­ta det lilla de ha­de.

Besvi­kel­sen led­de till fi­ent­lig­he­ter. Ame­ri­ka­ner såg hur män­ni­skor från al­la värl­dens hörn la van­tar­na på det guld som de tyck­te var de­ras. För att av­skräc­ka lyck­sö­ka­re ut­i­från in­för­de man år 1850 en sär­skild skatt för ut­länds­ka guld­grä­va­re.

San Fran­ci­sco blomst­rar

Ka­li­for­ni­en gyn­na­des av att man hit­ta­de guld där, men det var sta­den San Fran­ci­sco som tog hem de störs­ta vins­ter­na.

San Fran­ci­sco blev guld­rushens hu­vud­stad. Här bygg­des vägar, kyr­kor och sko­lor. Jord­bru­ket väx­te ef­tersom al­la ny­in­flyt­ta­de män­ni­skor be­höv­de mat. För många blev fak­tiskt jord­bru­ket den bäs­ta af­fä­ren un­der guld­rushen. Även om gul­det tog slut stan­na­de män­ni­skor­na som be­höv­de mat kvar.

Mil­jön ska­das

När gul­det blev svå­ra­re att hit­ta an­vän­de man mer för­stö­ran­de me­to­der för att kom­ma åt det. Mil­jön ska­da­des svårt. Många av gru­vor­na släpp­te ut gift, och än i dag är det far­ligt höga

hal­ter av bland an­nat kvick­sil­ver i fisk.

In­di­a­ner­na off­ra­des för gul­det

De många män­ni­skor­na som kom till Ka­li­for­ni­en träng­de ut in­di­a­ner­na från si­na jakt­mar­ker.

Al­la in­di­an­stam­mar i om­rå­det utro­ta­des. Gruv­ar­be­tar­na ha­de ta­git över in­di­a­ner­nas jakt­mar­ker, så de som lyc­ka­des över­le­va ku­lor­na dog av svält.

Och även om stam­mar­nas by­ar in­te at­tac­ke­ra­des di­rekt, så dö­da­de slam och

ke­mi­ka­li­er från gruv­drif­ten fis­kar och and­ra djur som var vik­ti­ga. Bön­der­na la be­slag på mark för att od­la mat åt gruv­ar­be­tar­na, vil­ket gjor­de lä­get än­nu säm­re för ur­fol­ken.

Me­nings­lös lag

Sy­nen på in­di­a­ner­na var grym och hjärt­lös. Gruv­ar­be­tar­na be­trak­ta­de dem in­te som män­ni­skor, ut­an som ett hot.

År 1850 an­tog Ka­li­for­ni­en en lag som skul­le skyd­da ur­fol­ken, men i själ­va ver­ket gav den ny­byg­ga­re till­stånd att i stort sett för­sla­va dem, ad­op­te­ra de­ras barn och hind­ra al­la in­di­a­ner att vitt­na mot de vi­ta ny­byg­gar­na.

Ur­fol­ken drab­ba­des hårt när de vi­ta för­sök­te ska­pa sig ett bätt­re liv.

” Gruv­ar­be­tarns­so­åmg ient­dti­ah­no­et.” a rna Vis­sa smäl­te sitt guld och gjor­de kop­par och tall­ri­kar av det, för att inga tju­var skul­le hit­ta det. År 1857 sjönk ett far­tyg med 20 ton guld från Ka­li­for­ni­en i las­ten. Vra­kets skatt har ald­rig...

Guld­le­tar­na som kom för sent tjä­na­de näs­tan ingen­ting. Sut­ters såg­verk – där allt bör­ja­de. Många som res­te väs­terut ris­ke­ra­de li­vet un­der den långa fär­den till guld­fäl­ten.

Den­na illustrati­on av J. R. Brow­ne vi­sar den ty­pis­ka sy­nen på in­di­a­ner­na – att de bor­de utro­tas.

Guld­rushen gjor­de många män­ni­skor myc­ket ri­ka.

Ska­dor­na på mil­jön var sto­ra. Flo­der led­des om och gif­ter spreds i grund­vatt­net. Far­tyg över­gavs i San Fran­ci­sco när sjö­män­nen skul­le le­ta guld. De tom­ma skep­pen blev bu­ti­ker och ho­tell.

I bör­jan kun­de guld­grä­var­na tjä­na bra på att vas­ka guld. Sen blev det svå­ra­re.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.