Mexikanskamerikanska kriget
I skolor över hela jorden får man lära sig om Amerikas öde, men det var inga okomplicerade händelser som avgjorde det.
Hur konflikten mellan Mexiko och Nordamerika trappades upp.
Oundvikligt öde – de orden och den känslan skulle snart växa sig stark i det framväxande USA när landet hade skakat av sig kolonialismens bojor. Det räckte inte med att den nyfödda nationen hyllade sin surt förvärvade frihet medan den klamrade sig fast vid kontinentens östra kust – den växande befolkningen i landet ville ha mer.
När James K Polk svor eden som USA:s elfte president var allas blickar riktade mot väster och de rikedomar som kunde finnas där. ”Vår union är en konfederation av oberoende stater, som har målet att leva i fred med varandra och med hela världen”, förklarade Polk i sitt installationstal.
”Att utvidga dess gränser är att sprida fred över ännu fler territorier och ytterligare miljoner människor. Världen har ingenting att frukta från vår regerings militära ambitioner.” Men bara ett år senare, 1846, skulle USA vara i krig och för första gången skulle amerikaners blod spillas på utländsk jord.
Texas startar en revolution
Efter att ha kämpat hårt för att befria sig från sina europeiska kolonialherrar försökte USA och Mexiko definiera sina länders identitet på den nordamerikanska kontinenten. Men den tidigare spanska besittningen försökte genast ta kontroll över de vidsträckta områdena som den hade övertagit år 1821, från delstaten Coahuila y Tejas i nordöst till Kalifornien i nordväst och hela vägen ner till Yucatán i söder. Befolkningen i Texas (en del av delstaten Coahuila y Tejas) var särskilt problematisk för Mexikos regering, eftersom den främst bestod av amerikanska invandrare som hade med sig sina föreställningar om frihet, demokrati och jämlikhet. Det fanns en viss vilja att ansluta sig till den nya staten Mexiko, men när alltfler mexikanska invandrare kom till delstaten stod det klart att den amerikanska majoritetsbefolkningen kunde bli besvärlig.
År 1835 blev spänningarna mycket starka. Den mexikanska regeringen hade, i ett desperat försök att hålla kontrollen över sin avlägsna delstat, förbjudit all amerikansk invandring till Texas. Under den nye diktatorn Antonio López de Santa Anna krossades dessutom förhoppningarna om en fri demokrati i delstaten och landet när han centraliserade makten. Under tiden hade Texas blivit rikt, när exporten av bomull och djurhudar nådde upp till en halv miljon dollar. Det gjorde delstaten attraktiv att behålla för Mexiko och intressant att förvärva för USA:s regering.
Snart hade spänningarna övergått till direkta fientligheter när den mexikanska regeringen försökte behålla greppet över Texas. Den militära närvaron i Texas ökade påtagligt, och när de mexikanska trupperna under Francisco de Castaneda skickades för att beslagta en kanon som tillhörde invånarna i Gonzales vägrade Texasborna lämna ifrån sig den. Skärmytslingen som följde blev början till revolutionen i Texas som blev kortvarig men blodig. Slaget vid Alamo var ett avgörande ögonblick då knappt 200 Texasbor som försvarade sig mot nästan tio gånger fler mexikaner slaktades obarmhärtigt av Santa Annas mannar. Slaget, eller rättare massakern, tjänade bara som inspiration till ännu mer motstånd mot det mexikanska styret och det lever vidare än i dag i sagorna och det allmänna medvetandet i Texas.
Alamo blev, i likhet med Goliad där hundratals fångna Texasbor avrättades, ett stridsrop för revolutionen och enade nybyggarna. Efter ett förnedrande nederlag mot en underlägsen styrka från Texas i slaget vid San Jacinto tvingades
Santa Anna kapitulera. Det hade bara tagit några månader för den lilla skaran upprorsmakare att få den mexikanska staten på knä.
USA expanderar i väster
Redan innan president Polk blev vald arbetade USA för att stärka sin närvaro i Kalifornien, Oregon och de omstridda områdena väster om Texas. Det verkade som om det oundvikliga ödet inte var någonting som skulle förverkligas av sig självt. Kort efter den framgångsrika revolutionen i Texas började det talas om att USA borde annektera området. De många amerikanska nybyggarna i Texas var positiva, men först 1845 genomdrevs en lag som officiellt gjorde Texas till USA:s 28:e delstat.
Samtidigt hade John C Frémont, som var löjtnant i de topografiska ingenjörstrupperna i USA, fått uppdraget att hitta en väg från Mississippi-floden till Stilla havet. Han blev närmast en spjutspets för de växande amerikanska ambitionerna om expansion. I januari 1846, under sin sista forskningsresa i Kalifornien, tog Frémont med sig en grupp på ungefär 60 beväpnade män. Kalifornien var ett lika omstritt område som Texas; Mexiko ville ha det, liksom USA och till och med Storbritannien, på grund av dess potentiella rikedomar och gynnsamma läge vid Stilla havet.
Oavsett om Frémonts närvaro tände gnistan för självständighetskampen bland de amerikanska nybyggarna i Kalifornien eller inte så blossade Bear Flag-revolutionen upp kort efter hans ankomst. Syftet var att vinna oberoende från den mexikanska staten. Det blev ännu en nagel i ögat på Mexikos regering, som insåg att amerikanerna fick ett allt starkare grepp om de västra territorierna.
Under tiden hade president Polk skickat ännu ett sändebud, John Slidell, till Mexico City för att träffa president José Joaquín de Herrera. Syftet uppgavs vara att diskutera fredsvillkoren för Texas, vars status som amerikansk delstat inte hade erkänts av Mexiko. I hemlighet hade Slidell fått instruktioner om att erbjuda mer än 20 miljoner dollar i utbyte mot territorierna New Mexico och California. När den mexikanska pressen fick reda på erbjudandet blev de rasande och Herrera stämplades som landsförrädare. En mexikansk president fick inte ens tänka på att göra några som helst affärer med amerikanerna.
”Det verkade som om det oundvikliga ödet inte var någonting som skulle förverkligas av sig självt.”
Slidell tvingades ge sig iväg tomhänt – diplomatiska och kommersiella metoder kunde inte lösa situationen och kriget tycktes nu vara oundvikligt.
De första skotten avfyras
Med alla pusselbitar på plats krävdes det bara en smärre konfrontation för att kriget skulle bryta ut. I januari 1846 beordrade president Polk general Zachary Taylor att bege sig till Rio Grande. Det var en öppen provokation och än i dag går gränsen mellan USA och Mexiko vid den floden.
På kvällen den 24 april gav sig kapten Seth Barton Thornton, som ingick i Taylors kontingent, iväg med cirka 70 soldater för att patrullera ett område utanför La Rosia nära Rio Grande. De rekognoscerade försiktigt i området för att ta reda på om och var den mexikanska styrkan hade tagit sig över Rio Grande. De skulle snart få reda på svaret.
Thornton och hans mannar fångades i ett bakhåll av en numerärt överlägsen mexikansk styrka under general Torrejon. Amerikanerna hade inte satt ut vaktposter eller vidtagit lämpliga försiktighetsåtgärder och överrumplades av tusentals mexikanska soldater som redan hade slagit läger i området. 16 av dragonerna dödades och resten tillfångatogs av Torrejons styrkor, bland andra kapten Thornton själv och hans officerare.
Nyheten om Thornton-affären nådde Washington i maj och gav president Polk en förevändning att förklara krig. Han talade inför kongressen den 11 maj och förklarade att Mexiko hade ”invaderat vårt territorium och spillt amerikanskt blod på amerikansk mark. Landet har visat att fientligheter har börjat och att de båda nationerna nu är i krig med varandra.”
Det var inte ens fråga om att kongressen skulle godkänna beslutet, utan krig förklarades officiellt den 12 maj.
Mexiko och USA hade slutligen drabbat samman efter de revolutionära gnistor som tänts och konflikten skulle forma kontinentens öde för framtida generationer. Kampen för det oundvikkliga ödet, den självuppfyllande profetian om USA:s dominans på den nordamerikanska kontinenten, skulle utkämpas på slagfälten vid Palo Alto, Tabasco och andra platser. Snart föll Mexico City för de amerikanska styrkorna och den mexikanska regeringen tvingades erkänna sig besegrad.