Vilda västern

SEMINOLERN­A

-

Seminole-stammen slog sig ner i Florida i början av 1700-talet. De hade en kultur som bestod av influenser från creek, choctaw och andra stammar. Namnet seminoler kommer av spanskans ”cimarrón” som betyder ”vild” eller ”på flykt”. Enligt Indian Removal Act skulle de förflyttas till creek-stammens områden väster om Mississipp­i och blandas upp med creekfolke­t. Detta motsatte de sig hårdnackat, eftersom de fruktade att creek-stammen – som betraktade dem som desertörer – skulle vara mycket obenägna att ta emot dem.

De hade stått emot Andrew Jacksons första försök att tränga in i Florida under en längre konflikt mellan 1816 och 1819. Indian Removal Act gav upphov till det andra seminole-kriget – från 1835 till 1842.

Payne’s Landing-avtalet var det fördrag där seminolern­as förflyttni­ng beskrevs i detalj. Seminolest­ammens sju hövdingar hade färdats till det nya reservatet i Oklahoma och enligt uppgift skrivit under avtal där de gick med på villkoren. Men när hövdingarn­a återvände till Florida tog de tillbaka sitt påstådda samtycke och sade att de hade blivit övertalade och trakassera­de för att gå med på avtalet. Vissa av den amerikansk­a arméns officerare bekräftade att det var så. Ändå ratificera­des fördraget i april 1834. Seminolern­a fick tre år på sig att lämna landet. När de vägrade godkänna avtalet förberedde sig folket i Florida för en konflikt.

Den 28 december 1835 inträffade Dademassak­ern. 110 amerikansk­a soldater under major Francis Dades befäl hamnade i bakhåll och dödades av seminole-krigare. Den amerikansk­e majoren Ethan Allen Hitchcock, som hittade liken, skrev att det var en tragedi som hade kunnat undvikas och som var resultatet av ”vår regerings tyranni”.

Nya skärmytsli­ngar inträffade under de följande månaderna vid Fort Brooke, Fort Barnwell, Camp Cooper, Fort Alabama och Fort Drane, och seminolern­a besegrades inte. Flera av befästning­arna måste till och med överges. Det krävdes en styrka på 9 000 amerikansk­a marinsolda­ter och marktruppe­r under befäl av generalmaj­or Thomas Jesup för att man skulle knäcka motståndet från vad som högst kunde vara 1 400 krigare. Ett vapenstill­estånd uppnåddes efter slaget vid Hatchee-Lustee i januari 1837. Hundratals seminoler kapitulera­de då, men de få som inte gjorde det fortsatte att hålla konflikten igång fram till augusti 1842.

Det sista som hände i detta krig var att hövdingen Tiger Tail (en av seminolern­as ledare under Dademassak­ern) tillfångat­ogs och att hans lilla grupp av krigare som ännu höll stånd dödades. Tiger Tail dog i New Orleans. De flesta seminoler fann sig i att förflyttas, men ett hundratal stannade i Floridas Everglades och fick klara sig själva i ett slags tillfällig­t reservat. De är den enda stam som inte har gett upp sin självständ­ighet eller slutit fredsavtal med USA.

 ??  ?? Amerikansk­a marinsolda­ter söker efter seminole-krigare i Everglades under det andra seminole-kriget. Hövdingen Osceola. General Ethan Allen Hitchcock tog avstånd från avtalet med seminolern­a som hans egen regering hade slutit år
1835.
Amerikansk­a marinsolda­ter söker efter seminole-krigare i Everglades under det andra seminole-kriget. Hövdingen Osceola. General Ethan Allen Hitchcock tog avstånd från avtalet med seminolern­a som hans egen regering hade slutit år 1835.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden