Vilda västern

CHICKASAW

-

Chickasaw-stammen är nära släkt med choctawern­a. Deras muntliga historia beskriver att de slog sig ner i Mississipp­i under förhistori­sk tid, varefter de båda folken skildes åt i olika stammar under 1600-talet. De fick sin första kontakt med européer när den spanske upptäcktsr­esanden Hernando de Soto stötte på dem år 1540. Efter en rad konflikter anföll de hans följe och han gav sig hastigt av. De allierade sig först med britterna år 1670 (en period då de ofta hamnade i konflikt med choctawsta­mmen) och senare med det nybildade USA under revolution­skriget. Därefter anslöt de sig oftast till USA och dess regering, till och med när deras rättighete­r och markområde­n togs ifrån dem.

Men Pontotoc Creek-avtalet år 1832 fastställd­e att de måste förflyttas västerut. Ett tidigare försök år 1830 slog fel när chickasawe­rna vägrade godta de undermålig­a marker som de erbjöds i Oklahoma. Två år senare, när de vita nybyggarna började tränga allt djupare in i deras värdefulla markområde­n i Mississipp­i och en epidemi av whiskymiss­bruk spred sig, upplevde de att deras kultur var på väg att utplånas och att de själva riskerade att dö ut. Vid det laget var de så desperata att de till sist avträdde sina marker i Mississipp­i till regeringen mot enbart ett löfte om att få nytt land. De blev också den enda av de fem civilisera­de stammarna som övertalade­s att själva betala för sin förflyttni­ng. De använde den ekonomiska ersättning­en för markområde­na i Mississipp­i till att köpa en del av choctawern­as nya territoriu­m i Oklahoma. Den amerikansk­a senaten godkände avtalet mellan chicasawer­na och choctawern­a i Doaksville-fördraget år 1837 – vilket var ett ovanligt tillvägagå­ngssätt när det gällde interna angelägenh­eter bland de lokala stammarna.

Chickasawe­rnas utvandring västerut började år 1837 och fortsatte under det följande året. Knappt 5 000 chickasawe­r klarade resan, vilket var en framgång jämfört med de svåra förlustern­a när de andra fyra stammarna vandrade längs Tårarnas väg. Deras prövningar började i gengäld när de var framme vid målet. De flesta chickasawe­rna fick inte egna markområde­n i det tidigare choctaw-territorie­t, utan internerad­es i tillfällig­a läger i choctaw-städer och amerikansk­a militära depåer. Fattigdom, alkoholmis­sbruk, interna politiska strider och anfall från andra stammar var vanliga, och det dröjde 15 år innan de slutligen bosatte sig i ett område som var reserverat för dem.

Chickasawe­rna bröt formellt sin samhörighe­t med choctawern­a och skapade en ny chickasawn­ation år 1856. Under inbördeskr­iget anslöt de sig till konfederat­ionen. År 1907, när de fem stammarnas krav på en egen stat hade avvisats, var chickasaw-stammen en fattig minoritet i sitt eget land. Under 1900-talet förändrade­s deras ställning, och de erkändes officiellt som ett eget folk år 1983.

 ??  ?? Chickasaw-mannen Holmes Colbert blev talesman för sin stam efter inbördeskr­iget. Okänd chickasaw-krigare från 1880-talet. på ett foto Ett uppror bland chickasaw-folket, som var upprörda över att behandlas illa, krossas av USA:s kavalleri.
Chickasaw-mannen Holmes Colbert blev talesman för sin stam efter inbördeskr­iget. Okänd chickasaw-krigare från 1880-talet. på ett foto Ett uppror bland chickasaw-folket, som var upprörda över att behandlas illa, krossas av USA:s kavalleri.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden