LAG OCH ORDNING I VILDA VÄSTERN
Fanns det verkligen någon rättvisa i Vilda västern?
USA:s gräns var oerhört lång och det fanns ingen standardiserad institution som kunde upprätthålla lag och ordning i gränstrakterna, det vill säga Vilda västern. Kriminella hade goda möjligheter att råna nybyggarfamiljer, medan lagens fåtaliga väktare hade svårt att spåra och lagföra dem, och än mindre kunde de lägga fram konkreta bevis som höll i en rättegång. I ett sådant klimat blomstrade ökända cowboyer som Jesse James, Billy the Kid och Butch Cassidy.
Resultatet av all denna laglöshet och brist på auktoritet gjorde att många tog lagen i egna händer – som i Wyatt Earps straffexpedition – eftersom lagen uppenbarligen inte kunde bekämpa de laglösa, och drevs till ytterligheter. Det skapade en kultur av blodsfejder, prisjägare och hämndaktioner, där rivaliserande grupper turades om att utkräva hämnd av varandra. Den naturliga konsekvensen av detta improviserade och godtyckliga rättssystem var att det ofta ledde till våld som betalning för enbart upplevda hot, inte för konkreta brott. Straffet för den som lagens företrädare eller de laglösa fick tag på var döden, vanligen genom skjutning eller hängning.
Gränsen mellan gott och ont, straff och övergrepp, var otydlig. Laglösa i en delstat kunde bli respekterade som lagens väktare i en annan
Sheriffer, som ofta porträtteras som dygdemönster på film, var ofta före detta lagslösa som fått sin post genom våld och hot, ungefär som medeltida adelsmän.
Det var först när USA blev tillräckligt utvecklat för att etablera ett verkligt federalt system för lag och ordning i slutet av 1800-talet som hästtjuvar, stråtrövare, duellanter och boskapstjuvar kunde bekämpas effektivt.