Har rymd­dräk­ter för­änd­rats myc­ket?

Visste Du Att? - - Rymden -

Ja. De förs­ta rymd­dräk­ter­na var egent­li­gen ba­ra luft­tä­ta va­ri­an­ter av de flyg­dräk­ter som pi­lo­ter bru­ka­de bä­ra. 1965 var det nä­ra att kos­mo­nau­ten Alek­sej Le­o­nov in­te kun­de ta sig in i rymd­far­kos­ten igen ef­ter den förs­ta rymd­pro­me­na­den. Hans rymd­dräkt ha­de ut­vid­gats så myc­ket av tryc­ket in­i­från att han in­te kun­de rö­ra sig el­ler han­te­ra dör­ren till luftslus­sen. För att und­vi­ka en upp­rep­ning fick A7L-dräk­ter­na som an­vän­des i Apol­lo­pro­gram­met kon­stant dräkt­vo­lym och ett avan­ce­rat sy­stem med 100 me­ter slang­ar som pum­pa­de runt kyl­vat­ten för att re­gle­ra kropps­tem­pe­ra­tu­ren. Var­je ast­ro­naut be­höv­de tre dräk­ter (en till trä­ning, en till rymd­fär­der och en i re­serv) till en kost­nad av 500 000 dol­lar styck. Rymd­dräk­ten EMU och de ryska or­lan­dräk­ter­na som an­vänds på ISS be­står av fle­ra de­lar för att hål­la kost­na­der­na ne­re. Ef­ter­som de ba­ra an­vänds i mikro­gra­vi­ta­tion kan de va­ra myc­ket tyng­re och ha en hård över­del, vil­ket bå­de blir be­kvä­ma­re och ger bätt­re skydd. In­för kom­man­de Marsupp­drag hål­ler Na­sa på att ut­veck­la en Z-se­rie med fas­ta ti­tan­­la­ger­le­der för störs­ta möj­li­ga flex­i­bi­li­tet. Med de nya dräk­ter­na kan ast­ro­nau­ter­na nå ner till tår­na för förs­ta gång­en, och de har ock­så en in­byggd luftsluss.

Rymdin­gen­jö­ren Da­va New­man ut­veck­la­de den här ”bio­dräk­ten” för Marsupp­drag. Dess elas­tis­ka, åt­sit­tan­de mo­dell mot­ver­kar lågt tryck.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.