HÄLSOMÄTARE.

Det började med enkla stegräknare, men det är evigheter sedan nu. Vi tar del av de senaste nyheterna när det gäller hälsomätning.

Det är ingen slump att aktivitetsmätarna blivit populära hos alla som är måna om sin hälsa. Med en sådan runt handleden kan man få veta allt om sin sömnkvalitet till hur starkt hjärta man har. Och det är bara början. Experter tror att hälsomätarna i framtiden kommer att kunna kartlägga ännu mer om vår hälsa. Vi har tagit en djup titt i kristallkulan.

Aktivitetsarmbandet utsågs till årets julklapp i Sverige redan år 2014, och sju år senare har armbandet utvecklats till att bli något som många använder dygnet runt. Det har blivit en slags hälsomätare, en pryl som hjälper oss att komma igång med motion och träning.

Om vi bortser från de enkla stegräknare som man placerade i byxlinningen, och som kunde köpas via postorder på 1990-talet, såg de första aktivitetsmätarna dagens ljus för drygt tio år sedan. På den tiden var de dock tekniskt sett inte mer avancerade än de gamla stegräknarna.Via en liten accelerometer kände de av hur många gånger man svingade armen, och därmed hur många steg man tillryggalade.Att de ändå blev så populära berodde i hög grad på smartmobilens utveckling. Via bluetooth kunde data föras över från mätaren till mobilen. I den kunde man sedan ha koll på sin aktivitetsnivå, man kunde se om man nådde dagens mål och få en virtuell medalj om man gjorde det – samt en påminnelse om att röra på sig om man inte gjorde det.

Fler sensorer

Sedan dess har mycket hänt. Nutidens mätare räknar fortfarande steg, men de gör också så mycket annat. Först började de att mäta sömnen. Därnäst fick de pulsmätare och på så sätt klarade de av att mer exakt beräkna hur många kalorier man förbrände. Kort därefter började mätarna också att använda pulsdata för att beräkna stressnivå och psykiskt välmående. Om vilopulsen plötsligt var högre än normalt, kunde det vara

Försäljningen av aktivitetsmätare har gått i en riktning – uppåt. Globalt äger nu nästan 400 miljoner människor en sådan pryl.

tecken på fysisk eller psykisk stress efter för mycket träning, för hög arbetspress eller sjukdom.

Således började mätarna alltså sätta siffror på den mentala hälsan, och de senaste generationerna har också funktioner som mäter andning och hjälper personen att koppla av om mätaren registrerar att denne är stressad. Amazons första aktivitetsmätare Halo, som nyligen lanserades, har t.o.m. en funktion som via analys av röstläget kan avgöra om man är glad, ledsen eller stressad. Men det är inte bara den typen av hälsa som fokus ligger på. Mätarna får också allt fler medicinska funktioner.

Apple var t.ex. först med att introducera en specifik EKG-mätning av hjärtat som kan upptäcka tecken på hjärtflimmer och därav följande hjärtproblem, i sin AppleWatch. Mätning av blodets syremättnad är också en funktion som efterhand finns i de flesta mätare, smartklockor och träningsklockor. Funktionen var egentligen tänkt för bergsidrottare som ville undvika höjdsjuka, men under corona har den fått ett mycket bredare användningsområde. Nästa steg sägs vara sensorer som kan mäta blodtryck och analysera svett.

Algoritmerna styr

Men utvecklingen av nya sensorer är en sak – den verkliga teknikrevolutionen sker bakom datorskärmarna och består av den programmering som är kopplad till sensorerna. De så kallade algoritmerna.Tittar vi t.ex. på sömnmätning, så fungerar den i stort sett bara genom mätning av pulsen samt hur mycket man rör sig under natten. Det är i sig själv inte någon särskilt användbar

information. Det som gör den användbar och avancerad är de algoritmer som gör beräkningar utifrån denna information. De kan t.ex. samköra en lång rad data om puls- och rörelsemönster med sömnstatistik, träningspass osv. och således förmedla detaljerade och exakta siffror på sömncykler, hur mycket man har sovit, hur länge man har uppehållit sig i olika sömnfaser och hur bra man har återhämtat sig.

Algoritmerna kan således bidra till att öka insikten om en individs hälsa. Man får inte bara veta att man har sovit i sju timmar. Man får också veta exakt hur det påverkar återhämtningen, hjärthälsan eller risken för att utveckla cancer.

– Algoritmerna har en enorm potential. Det är nästan lite skrämmande.

Det säger Peter Tran. Han är läkare och grundare av Moai, ett företag som jobbar med hälsoförbättringar via tekniska lösningar:

– Det finns nästan inga gränser för vad man kan räkna ut med hjälp av rätt algoritmer. Just nu är vi riktigt bra på att kvantifiera data, alltså samla ihop data via mätare och hälsoappar. Nästa steg är att kvalificera data, alltså göra beräkningar utifrån data som kan leda till rekommendationer för individen. Marknaden är dock lite trevande eftersom det finns en hel del etiska

”Med hjälp av hälsodata och rätt algoritmer skulle vi kunna förutspå livslängd.”

utmaningar. Om man t.ex. tar all den hälsoinformation man kan få om en person via en mätare, och låter rätt algoritmer göra beräkningar utifrån det, så kan man förutsäga rätt exakt hur gammal man förväntas bli. Det är fascinerande, men det är inte säkert att alla vill veta det.

Drömscenariot

Just denna förmåga att samköra stora datamängder och se mönster i dem och skapa individuella hälsoprofiler öppnar upp nya möjligheter när det gäller hälsomätning, som skulle påverka inte bara individens hälsa utan hela sjukvårdssystemet. Det menar Peter Tran.

– Det är självklart intressant för den enskilde att hålla koll på sin hälsa, men i min värld blir det riktigt intressant först när dessa data delas med sjukvårdssystemet.Tänk hur många hjärtstopp och hur mycket diabetes som skulle kunna förebyggas, och hur mycket cancer vi skulle kunna upptäcka tidigare om mätarnas observationer skickades direkt till individens patientjournal, och läkaren fick ett meddelande i sin inkorg. Jag vet att det finns många tekniska och etiska frågetecken, men för mig som läkare är det ett drömscenario.

Dröm eller mardröm? Döm själv när du på följande sidor får veta mer om de tekniker som tros komma att prägla framtidens hälsomätning.