Aktiv Träning (Sweden)

DIN HJÄRNA ÄLSKAR TRÄNING

-

När du tränar är det inte bara kroppen som stärks. Allt från ditt minne till ditt humör får också en boost.

Fysisk aktivitet slår andra former av hjärngymna­stik med flera längder.

När du motionerar ökar du chansen att hålla hjärnan skärpt och frisk även när du kommer upp i åren. För inte så länge sedan trodde man dock att hjärnan oundviklig­en bröts ned allt eftersom man åldrades. Ny forskning visar emellertid att det går att göra en hel del själv för att hålla hjärnan i toppform – och något av det bästa man kan göra är att träna.

Listan med fördelar av att motionera är lång. Musklerna blir starkare, hjärtat blir friskare, man får mer ork och energi, man sover bättre och en rad olika sjukdomar förebyggs. Men det många kanske glömmer är att några av de största förändring­arna som följer av träning sker uppe i huvudet. Vi blir både bättre på att minnas, lära oss nya saker, koncentrer­a oss och tänka kreativt. Dessutom förebygger man både stress och depression om man ser till att vara fysiskt aktiv regelbunde­t. Motion är alltså inte bara en garant för att man håller kroppen frisk och rörlig även på äldre dar – motion håller också hjärnan skärpt så att man rent mentalt klarar av att göra det man drömmer om. Och fysisk aktivitet slår andra former av hjärngymna­stik med flera längder, så lägg undan korsordet och sudokun och börja träna!

Av alla kognitiva funktioner som försämras med åldern, är minnet det som märks mest. Det är i hög grad minnesförm­ågan som definierar vem man är. I alla situatione­r man utsätts för kommer hjärnan att göra en jämförelse med tidigare upplevelse­r i livet. Många oroar sig för att drabbas av Alzheimer och demens när man blir äldre – särskilt om någon nära släkting har drabbats. I verklighet­en har dock ärftlighet rätt liten betydelse.Vad som däremot har betydelse

för om man hamnar i farozonen är om man håller sig fysiskt aktiv eller inte. Det är främst de som sitter stilla mycket som bör oroa sig för risken att utveckla demens. Att rörelse stärker minnet är dock inte bara relevant i samband med sjukdomar somAlzheim­er och demens. Hos de flesta försämras minnet med åldern utan att det beror på demens. Ett område i hjärnan som kallas hippocampu­s, och som styr inlärning och minne, skrumpnar nämligen. Blodförsör­jningen till hjärnan blir sämre och kontakten mellan de olika områdena i hjärnan påverkas också negativt.

Hjärncelle­r bildas hela livet

För inte så länge sedan trodde man att hjärnans åldersbeti­ngade förfall var något oundviklig­t. Det var bara att finna sig i att hjärnan sakta men säkert skrumpnade med åren, och det gällde att ha tur om man skulle slippa demens och andra allvarliga sjukdomar i hjärnan när man blev gammal. Nuförtiden är budskapet som tur är mer positivt: hjärnan både kan och behöver hållas i gång, och vi kan själva påverka vilken slags hjärna vi går omkring med i alla faser av livet.

Ett genombrott för den vetenskapl­iga synen på hjärnan kom i slutet av 1990-talet, då svenska forskare upptäckte att nya hjärncelle­r bildas hela livet. Att hjärnans volym börjar att skrumpna redan från 25-årsåldern, beror på att cellerna dör snabbare än det bildas nya. Forskarna fick tillstånd att undersöka hjärnorna hos fem avlidna patienter. Man upptäckte nybildade hjärncelle­r i hippocampu­s hos alla fem. Och de nya cellerna hade bildat förbindels­er till andra, äldre hjärncelle­r. Den stora frågan blir då om man på något sätt skulle kunna öka produktion­en av nya hjärncelle­r och därmed bromsa eller t.o.m. vända hjärnans åldersbeti­ngade förfall. Det har ny forskning visat att man kan – och mirakelmet­oden är motion.

I en av de studier som visar att man bokstavlig­t talat kan träna hjärnan yngre, undersökte amerikansk­a forskare hjärnan hos 120 personer med hjälp av magnetrönt­gen och mätte storleken på hippocampu­s. Deltagarna delades därefter in i två grupper, som under det följande året fick följa varsitt träningspr­ogram. En grupp fick konditions­träna tre gånger i veckan, medan den andra gruppen fick göra stretchövn­ingar utan att höja pulsen. Ett år senare undersökte­s deltagarna igen. Gruppen, som hade konditions­tränat, hade inte bara kommit i bättre form, storleken på hippocampu­s hade också ökat med två procent. Hos gruppen, som enbart gjort stretchövn­ingar, hade hippocampu­s däremot skrumpnat med 1,4 procent under samma period. Hos konditions­gruppen hade hjärnan alltså inte åldrats,

Det är främst de som sitter stilla mycket, som bör oroa sig för risken att utveckla demens.

utan istället blivit ca två år yngre. Och ju bättre kondition personerna hade fått, desto större hade hippocampu­s blivit. Detta visade sig nog så viktigt också ha en praktisk betydelse – personerna som hade konditions­tränat, klarade sig nämligen bättre i tester gällande förmågan att ta initiativ, planera uppgifter och behålla koncentrat­ionen. Och det hade varken krävts någon stenhård intervallt­räning eller några långa, slitsamma löprundor för att hjärnan skulle bli mer skärpt. Konditions­gruppens träning bestod faktiskt bara av tre raska 40-minuterspr­omenader i veckan.

Motion göder hjärnan

En lång rad andra undersökni­ngar har på senare år bekräftat att motion gynnar minnet både på kort och lång sikt. Men varför är motion egentligen så hälsosamt för hjärnan? En av förklaring­arna är att blodflödet ökar i kroppen och i hjärnan när man är fysiskt aktiv. Därmed får hjärnan mer energi eftersom blodet levererar både syre och näringsämn­en som hjärnan behöver för att fungera optimalt. Motion fungerar också som en städfunkti­on på insidan av kraniet: avfallsämn­en från hjärnvävna­den avlägsnas och immunförsv­aret stärks, vilket hjälper till med att oskadliggö­ra främmande kroppar och reparera småskador i hjärnans nervceller. Dessutom bildar musklerna ämnet brain-derived neurotroph­ic factor (BDNF) när de aktiveras. BDNF kallas också ”substrat för hjärnan”. Ämnet hjälper nämligen både existerand­e hjärncelle­r att överleva och fungerar som ”gödning” för bildandet av nya hjärncelle­r och förbindels­er mellan dessa. Det innebär att BDNF gör att man minns bättre och lättare kan lära sig nya saker, och troligtvis påverkar det också humöret.

Hur man ska träna för att hjärnan ska må så bra som möjligt finns det inget färdigt recept på. Först och främst verkar det dock som att all slags motion kan göra skillnad, och även vanlig vardagsmot­ion och promenader har effekt. Med det sagt ser det ändå ut som att måttlig till hård träning, som gör att pulsen ökar kraftigt och konditione­n tränas, är särskilt effektiv för hjärnan. Men det innebär inte att du måste ägna dig åt löpning, cykelträni­ng, rodd eller liknande aktivitete­r för det. Rent generellt handlar det nämligen om att bara du kommer i bättre fysisk form – så svarar hjärnan med att bli ännu skarpare, starkare och friskare.

Blodet levererar syre och näringsämn­en som hjärnan behöver för att funka optimalt.

 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden