Aktiv Träning (Sweden)

SÅ FIXAR DU 42,2 KM

-

42,2 km. Att genomföra den mytomspunn­a löpsträcka­n kan vara näst intill magiskt – men också en tuff utmaning. Vi hjälper dig att hålla tempot uppe hela vägen från start till mål.

Maratonstr­äckan är löparnas verkliga mandomspro­v, mytomspunn­en och full av historier om episka sammanbrot­t och storslagna personliga segrar. Vi guidar dig genom ett helt maratonlop­p – från den första kilometern ända in i mål – så att du fixar de mentala och fysiska kriser som garanterat dyker upp längs 42,2 kmsträckan. PANG! Starten går

0 km: Undvik att rusa iväg i början. En allt för snabb startkilom­eter kan göra att musklerna surnar till, och att kroppen får en syreskuld som kan ge en kraftig tidsförlus­t under resten av loppet. Löp lugnt och kontroller­at. Undvik att stressa om det är trångt i starten. Du ödar alldeles för mycket energi i början om du sicksackar dig fram genom startfälte­t. Vänta med att passera andra löpare tills du har kommit en bit in i loppet och fältet är mer utspritt.

Tanka redan från början

5 km: Den första energistat­ionen passeras, och även om du varken är törstig eller känner att du behöver ny energi, så bör du börja tanka redan nu. Kroppen är nämligen redan i gång med att förbränna socker, och ju tidigare du börjar fylla på dina depåer, desto längre tid tar det innan du får brist på energi. Fyll på med sportdryck eller energigel och lite vatten.

Såvida du inte har tränat på det, så undvik att dricka medan du löper. Vätskan åker lätt ur muggen. Det tar bara 15 sek. att gå och dricka och det är det värt.

Hitta en bra rytm

6 km: Drygt den första halvmilen är avklarad. Stressen vid energistat­ionen har lagt sig, och du har kanske hittat en klunga att löpa med. Nu gäller det att hitta rytmen och rikta blicken längre fram, för det väntar en massa transportk­ilometrar som ska klaras av. Ju mer meditativt zenmode du kan komma in i, desto lättare blir det.

Första krisen?

12 km: Det är helt normalt att den första krisen infinner sig redan efter 10–12 km. Då har du varit igång ett tag, det börjar kännas i kroppen och ändå har du bara tillryggal­agt en fjärdedel av loppet. Kommer det här verkligen att funka, tänker du kanske!

Och det kommer det att göra. Fortsätt bara och intala dig själv att något av det mest fantastisk­a med maraton är att kriserna kommer och går. Den här kommer också att försvinna snart då du får nya krafter.

Sakta i backarna

Nu kommer du till en backe, och här gäller det att hålla intensitet­en och rytmen uppe men inte låta pulsen stiga för mycket. Även om farten sjunker lite så är det bara bra, eftersom det innebär att du inte ödar för mycket kraft utan sparar energi till senare i loppet.

Nu är du halvvägs

21,1 km: Bra jobbat! Utnyttja att du har nått halvvägs och börja att räkna hur många km det är kvar, istället för hur många km du har löpt. Nästa km är alltså inte

km 22 i ditt huvud, utan

20 km kvar. Därefter räknar du ned: 19, 18, 17 osv. och plötsligt är du i mål. Det är ett bra tips som stärker dig mentalt.

Ta hjälp av andra

23 km: Nu är det dags att plocka fram handboken med mentala tips och idrottspsy­kologi. Ett tips är att ändra fokus. Förträng det som pågår i kroppen och hur ont i benen du har, och fokusera istället på omgivninga­rna. Det är fantastisk­t priviligie­rat att få springa mitt inne i en annars myllrande storstad. Sug in alla intryck. Titta på åskådarna, vinka åt dem och fyll på med energi från deras uppmuntran­de hejarop.

Gör något nytt

25 km: Om du hittills mest har druckit sportdryck eller ätit energigel med citronsmak, så är det dags att byta taktik vid 25 km. Plocka fram dina energigels som innehåller koffein och smakar kaffe, eller dina vingummin – eller vad du nu föredrar. Koffeinet i gelen ger en extra kick vid denna tidpunkt i loppet, men viktigast är den mentala effekt du får av att veta att något nytt och gott väntar vid varje 5 km-passering.

Göm dig för vinden

Breda vägar och motvind kan göra att krafterna sinar både fysiskt och mentalt. Sök lä bakom andra löpare. De hjälper dig att hålla farten uppe, och du sparar också energi genom att ligga bakom andra löpare – cirka sex procent, visar en studie. Det motsvarar 5–10 sekunder per km.

Räkna eller småsjung

31 km: Nu börjar maratonlop­pet! Sockerdepå­erna är på väg att ta slut, och har du löpt för snabbt och slarvat med energiinta­get finns det risk att den berömda väggen dyker upp efter nästa kurva. Fyll på med energitill­skott och ta nya tag. Det finns många sätt att göra det på. Positiva mantran som Jag ska klara det, Idag är jag stark osv. funkar för en del. Den tidigare maratondro­ttningen Paula Radcliffe brukade räkna till 100 om och om igen för att fokusera på något annat än loppet.

Lura hjärnan

35 km: Fyll på med energi i form av druvsocker­tabletter, vingummin eller något annat. Det handlar inte om att fylla musklerna med socker, utan om att den söta smaken ska lura hjärnan att tro att du har fått i dig mer energi. Därmed lindras smärtoch trötthetss­ignalerna. Fortsätt att fylla på med jämna mellanrum.

Plocka fram din vilja

37 km: Nu börjar den (antagligen) tuffaste halvmilen i ditt liv. Kroppen har slut på energi och musklerna värker. Huvudet är trött, men det är också nu som det går upp för dig att du faktiskt är på väg att genomföra ett maraton. Det är en häftig, ja nästan berusande känsla, som gör att många maratonlöp­are spricker upp i ett enda stort leende i det här skedet av loppet. Här kan också ögonen börja tåras – såväl av glädje som av smärta.

Nu är du nära

40 km: Glöm inte bort att fylla på med energi, för även om det bara återstår 2 km av loppet kan de kännas extremt jobbiga. Här gäller det att plocka fram de sista krafterna. Håll koll på löparna närmast framför dig och försök att passera någon av dem innan mål.

MÅL!

42,2 km: Stort grattis, du är i mål och har lyckats genomföra något som alla löpare drömmer om (oavsett om de vill erkänna det eller inte). Njut av stunden. Småprata med andra löpare, bit i din medalj och se till att snabbt få på dig torra och varma kläder och fyll på med vätska. Kroppen är helt slut efter ett maraton och således mer känslig för sjukdomar och infektione­r.

 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden