Hur mat påverkar humöret

Vi pratar ibland om tröstmat och det kan ju låta mysigt och tryggt, men att tröstäta är inte det minsta bra för oss. Många tänker inte på det, men hur och vad vi äter påverkar hur vi mår. Det vi äter påverkar oss inte bara för stunden utan dåliga matvanor kan dessutom bidra till att vi får långvariga problem med hur vi mår – vi kan till och med drabbas av depression.

Dietisten Elizabeth Somer menar att det inte bara är vad vi äter som påverkar vårt mående, utan även hur vi äter. Ett av Somers viktigaste tips är att man faktiskt äter. Många hoppar över frukosten och undrar sedan hur de kan vara helt dränerade på energi framåt förmiddagen. Mat är energi, och om vi inte ger kroppen bränsle får vi helt enkelt soppatorsk. Trots att vikten av att äta frukost är känd av de allra flesta är det häpnadsväckande många som börjar dagen på tom mage. Då har kroppen inte fått bränsle på upp till 12 timmar.

Elizabeth Somer är författare till boken Food & Mood: The Complete Guide to Eating Well and Feeling Your Best.

Kolhydrattröst

Robert E. Thayer är psykologilärare på California State University och författare till böckerna Calm Energy: How People Regulate Mood with Food and Exercise och The Origin of Everyday Moods.

Somer varnar dessutom för low carb-vurmen som har blivit så populär runtom i världen. Hon rekommenderar istället att vi slutar kämpa emot vårt sug efter kolhydrater. Våra kroppar, och särskilt våra hjärnor, behöver kolhydrater. Kolhydrater höjer tryptofannivån, som i sin tur gör att serotoninet ökar. Det gör att vi inte stressar upp oss, höjer vår smärttröskel, ger bättre sömnvanor och dämpar suget efter ännu mer kolhydrater.

Det är såklart viktigt vilka slags kolhydrater man intar, och det är inte bakverk, godis och efterrätter.

Det Somers pratar om är naturliga kolhydrater med lågt GI (glykemiskt index), som till exempel fullkorn, frukt, grönsaker, frön, bönor och nötter. Dessa livsmedel innehåller mycket kolhydrater, men är dessutom näringsrika, och det är vad vår ”tröstmat” bör bestå av.

Skär ner på sockret

Somer rekommenderar att vi skär ner på eller helt undviker raffinerat eller processat socker. För dem som är känsliga mot socker kan en enda liten kaka starta en ond spiral där man först mår dåligt, äter ännu fler kakor eller socker, blir deppig igen, äter mer socker och så vidare. Om du känner igen dig i detta bör du utesluta allt processat socker i din kosthållning. Kontrollera om det döljer sig socker i livsmedel som ketchup och olika såser, konserverad frukt, juice och andra behandlade och fabrikslagade livsmedel och maträtter.

Om du inte är fullt så sockerkänslig rekommenderar Somer att du skär ner på sockerintaget och slutar med godis och andra sötsaker. Det finns studier som visar att en rejäl minskning av sockerintaget ger en direkt och kännbar minskning av deppighet och oroskänslor.

Uppiggande och sunt

Psykologen Robert E. Thayer menar att de flesta människor väljer dålig mat för att de upplever vad han kallar spänd trötthet. Trötthet och spänningar gör att folk väljer mat som snabbt höjer blodsockret. Man småäter sötsaker som tillfälligt löser problemet när man känner sig trött eller spänd. Tyvärr tar snacks och mellanmål som innehåller mycket raffinerat socker bara bort känslan av spänningströttheten en liten stund innan blodsockret hastigt sjunker igen.

En mycket bättre lösning när det gäller spänd trötthet är att släppa på spänningarna och/eller öka energin. För dem som är vana vid meditation eller avslappningsövningar kan några minuter med någon av dessa tekniker göra susen. För dem som inte vill meditera rekommenderar Thayer träning. Forskning har visat att det oftast räcker det med en rask promenad på 10 minuter för att öka energin i upp till två timmar.

Andra sätt att må bättre på är att sova ordentligt och att äta mindre måltider under dagen. Om du har tillräckligt med ork och energi är du mindre mottaglig för spänningar och stress, och risken för att du ska stoppa i dig onödigt socker minskar.

Alla är vi olika

Förutom att Thayer har studerat matvanor och dess effekt på humöret förespråkar han att vi lär känna våra kroppar och vanor. I sin bok The Origin of Everyday Moods föreslår han att man systematiskt observerar sig själv.

Prova detta experiment: Lägg märke till sambandet mellan dina tankar, känslor och handlingar innan du äter något sött. Uppskatta din energi på en femgradig skala. Är du en superpigg femma? En utmattad etta? Gör sedan samma sak efter att du ätit kakan, bullen eller godiset. Lägg märke till hur länge energin varar. Gör detta experiment några gånger. Skriv ner allt i en anteckningsbok. Gör en tabell eller ett diagram. Observera vad sötsaken gör med dig. Sedan kan du observera vad som händer inom dig före och efter en rask promenad eller några minuters meditation/avslappning.

Att ta reda på varför man äter som man gör är första steget mot varaktiga förändringar i kosthållningen och ett friskare och gladare inre.