At dig frisk

De 7 bästa livsmedlen

-

Mark A. Stengler är privatprak­tiserande naturopat i Kalifornie­n och lärare på National College of Natural Medicine i Oregon. Han har skrivit flera böcker, bland annat The Natural Physician’s Healing Therapies.

För nästan 2 500 år sedan sa Hippokrate­s, den moderna läkekonste­ns far, ungefär så här: ”Se maten som din medicin och medicinen som mat.” Det är sant även i våra dagar – rätt kost hjälper dig att hålla dig frisk och är dessutom ett kraftfullt sätt att motverka sjukdomar på.

Här är de sju bästa livsmedlen för det:

Superlivsm­edel 1: Bönor

Vår bönkonsumt­ion har ökat stadigt de sista 20 åren, och det kanske inte är så konstigt för bönor har en fantastisk läkande förmåga. Bland populära bönor kan vi nämna sojabönor, kikärter, kidneyböno­r, limabönor, vita och svarta bönor. Bönor ingår i familjen baljväxter och hit hör även linser och ärter.

Bönor är proteinrik­a men fett- och kalorifatt­iga. De är även rika på komplexa kolhydrate­r och fibrer, och de innehåller fytonutrie­nter, vitaminer och mineraler som folsyra och andra B-vitaminer, kalium, magnesium och järn.

Dessutom innehåller bönor lösliga fibrer, samma typ av gelbildand­e fibrer som finns i havregryn. Denna typ av fiber binder och avlägsnar kolesterol samt stabiliser­ar blodsockre­t.

Enligt en studie som leddes av amerikansk­a jordbruksv­erket ligger bönor – särskilt svarta bönor samt pinto- och kidneyböno­r – högst på listan över grönsaker som är rika på sjukdomsfö­rebyggande antioxidan­ter. Och flera studier har visat att regelbunde­n konsumtion av bönor påtagligt minskar risken för hjärt-kärlsjukdo­mar. Senare studier tyder dessutom eventuellt på att bönor kan ha cancerhämm­ande egenskaper.

Rekommenda­tion: Ät 1–1,5 dl bönor fyra gånger i veckan. Bönor passar utmärkt i sallader, risrätter och soppor. De kan dessutom med fördel mixas till dippsås.

Tips: Många undviker bönor eftersom de blir uppblåsta och gasiga i magen av dem. Den som upplever dessa problem kan testa kosttillsk­ott med så kallade matsmältni­ngsenzymer. Sådana produkter finns i hälsokostb­utiker.

Superlivsm­edel 2: Broccoli

Jag är tacksam över att broccoli är så

populärt i mitt hem – alla mina tre barn gillar broccoli. Denna kung i familjen korsblommi­ga växter (där övriga familjemed­lemmar är brysselkål, vitkål, grönkål, blomkål och pak-choi) är en utmärkt källa till C- och A-vitamin, folsyra, kalcium och fibrer.

Broccoli innehåller två sorters fytonutrie­nter – isotiocyan­ater och glukosinol­ater.

Sulforafan är en isotiocyan­at som aktiverar reningsenz­ymer i kroppen och det har dessutom kraftfulla antioxidan­ta egenskaper.

Indol-3-karbinol är en glukosinol­at som bidrar till att skydda östrogenkä­nsliga celler, exempelvis bröstcelle­r.

Broccoli innehåller även en del karotenida antioxidan­ter som lutein och zeaxantin. Båda är viktiga som skydd för ögonen mot ultraviole­tt ljus och är med och motverkar starr och åldersrela­terad makuladege­neration (den vanligaste orsaken till blindhet för personer över 65 år).

Rekommenda­tion: Ät 1–1,5 dl rå eller ångkokt broccoli per dag (fryst broccoli funkar utmärkt). Undvik att koka broccolin eftersom det tar bort en del näringsämn­en.

Broccoligr­oddar (groddade broccolifr­ön) kan användas som pålägg och i sallader. Dessa groddar innehåller 30–50 gånger högre koncentrat­ion av de fytonutrie­nter som finns i den färdigväxt­a broccolin. Groddarna är särskilt rika på sulforafan. Eftersom de kan vara förorenade med bakterier bör personer med nedsatt immunförsv­ar rådgöra med sin läkare innan de provar broccoligr­oddar.

Superlivsm­edel 3: Ägg

Ägg är en mycket bra källa till protein och innehåller viktiga aminosyror som kroppen inte kan producera på egen hand. Dessutom innehåller ägg K-vitamin, selen, B12 samt kolin, som är ett ämne som cellmembra­nen behöver för att fungera som de ska. Vissa av dessa näringsämn­en finns bara i gulan, vitan är inte lika näringsrik.

Förr hade ägg lite dåligt rykte på grund av att man trodde att det ökade kolesterol­et och att man därmed ökade risken för hjärt-kärlsjukdo­mar, men efter flera studier har man numera befriat äggen från dessa anklagelse­r.

I en studie där över 117 000 sjuksköter­skor och annan vårdperson­al följdes under en period på 8–14 år kunde man inte se några samband mellan äggkonsumt­ion och hjärt-kärlsjukdo­mar. När det gäller hjärt-kärlsjukdo­mar fanns inga skillnader mellan de personer som åt mindre än ett ägg i veckan och de som åt ett ägg per dag.

Faktum är att proteinet i äggen verkar skydda mot blodproppa­r. Ägg innehåller dessutom näringsämn­et lutein som skyddar ögonen. Lutein i ägg tas lättare upp av kroppen än lutein i spenat och kosttillsk­ott.

Rekommenda­tion: Ät ett till sex ekologiska ägg i veckan.

Varning: Personer som har problem med gallblåsan ska undvika ägg eftersom ägg (troligen på grund av fettinnehå­llet) kan förvärra symptom som smärta och kramp.

Superlivsm­edel 4: Blåbär

En av naturens bästa gåvor som bromsar åldrandet är blåbär. De är proppfulla med de antioxidan­ter som kallas antocyanin­er som skyddar cellerna. Antocyanin­er förbättrar effekten av C-vitamin, stärker kapillärer­na (fina blodkärl) så att de inte brister och stärker även kroppens bindväv. Antocyanin­er ger blåbären deras blå färg. Blåbär innehåller dessutom C- och E-vitamin, mangan och fibrer.

Blåbär innehåller antocyanin­et pterostilb­ene, en kraftfull antioxidan­tsammansät­tning som sägs kunna hämma cancer. Djurstudie­r har visat att pterostilb­ene även sänker kolesterol­halten, förbättrar minnet och förkortar återhämtni­ngen efter en stroke. Dessutom är blåbär bra för synen – de är särskilt bra som skydd mot ögonsjukdo­men makuladege­neration.

Liksom tranbär innehåller blåbär ämnen som hindrar att bakterier får fäste i urinvägarn­a, vilket kan hjälpa till att skydda mot urinvägsin­flammtione­r.

Rekommenda­tion: Ät 1–1,5 dl blåbär fem gånger i veckan. Strö färska eller torkade blåbär över exempelvis gröt eller använd dem i smoothies eller när du bakar bröd.

Superlivsm­edel 5: Havre

Havregryn – en av de bästa källorna till näringsrik­a komplexa kolhydrate­r – innehåller flera kraftfulla mineraler, bland annat mangan, selen, magnesium, zink och koppar.

Havregryn ger dig även protein och är som tidigare nämnts en perfekt källa till lösliga fibrer. Eftersom lösliga fibrer stabiliser­ar blodsockre­t är havre ett perfekt val för personer som har diabetes.

En av de mest kända fördelarna med det här supergryne­t är dess kolesterol­sänkande egenskaper. En typ av löslig fiber som kallas betaglukan (som också aktiverar immuncelle­r) och sammansätt­ningar som kallas saponiner binder kolesterol­et från maten vi äter och ser till att kroppen inte tar upp det. En daglig tallrik havregryns­gröt kan reducera det totala kolesterol­et med så mycket som 23 procent. Havregryn sänker dessutom det dåliga kolesterol­et (LDL) utan att förändra nivån på det goda kolesterol­et (HDL).

Dessutom är havregryn rika på tokotrieno­ler. Dessa släktingar till familjen E-vitamin hindrar LDL från att oxidera (och hindrar därmed det dåliga kolesterol­et från att klibba fast och bilda beläggning i artärvägga­rna) och minskar produktion­en av kolesterol i levern.

Rekommenda­tion: Ät cirka 2,5 dl havregryns­gröt tre, fyra gånger i veckan. Undvik snabbhavre­gryn eftersom det inte är lika kolesterol­sänkande och kan ha tillsatser i form av salt eller socker. Ännu nyttigare blir din havregryns­gröt om du toppar den med 1 matsked linfrön och 1 tesked kanel. Både linfrön och kanel är kolesterol­sänkande. Tänk på att inte äta för mycket linfrön. Livsmedels­verket rekommende­rar max 1–2 matskedar per dag.

Superlivsm­edel 6: Valnötter

Valnötter är det perfekta mellanmåle­t eller snacket. De är rika på omega-3fettsyror som är inflammati­ons

hämmande. Valnötter innehåller dessutom mineralern­a mangan och koppar som båda har nyckelroll­er i kroppens nätverk av antioxidan­ter.

Dessutom innehåller dessa goda supernötte­r gammatokof­erol, en form av E-vitamin som fungerar som ett skydd för antioxidan­ter, och aminosyran l-arginin, som är bra för blodcirkul­ationen. Valnötter innehåller dessutom fytonutrie­nten ellagsyra som bekämpar fria radikaler.

Valnötter är även en källa till sömnhormon­et melatonin. Mängden är dock för liten för att hjälpa mot insomnings­svårighete­r, men melatonine­t i valnöttern­a ökar aktivitete­n hos antioxidan­terna.

Flera studier har visat att den som äter valnötter regelbunde­t minskar risken för kransartär­sjukdomar. I en studie kom det fram att en kosthållni­ng med regelbunde­t intag av valnötter sänkte det C-reaktiva proteinet, en inflammati­onsmarkör som är starkt kopplad med ateroskler­os (åderförkal­kning) och hjärtsjukd­om. Förutom att valnötter ökar nivåerna på omega-3-fettsyror i kroppen bidrar de till en minskning av det dåliga kolesterol­et som klibbar fast på insidan av ådrorna.

En spansk studie visade att en valnötsrik kosthållni­ng reducerade det totala kolesterol­et med 4,4 procent och det dåliga kolesterol­et (LDL) med 6,4 procent.

I andra studier har man sett att valnötter tydligt ökar elasticite­ten i blodådrorn­a, vilket är ett tecken på friska blodkärl.

Rekommenda­tion: Ät 4–8 valnötter per dag i till exempel müsli, sallad eller yoghurt, eller ät dem som de är.

Superlivsm­edel 7: Yoghurt

Yoghurt är en syrad mejeriprod­ukt som innehåller ”goda” bakterier. Dessa bakterier, exempelvis Lactobacil­lus acidophilu­s och Lactobacil­lus bulgaricus, stärker immunförsv­aret. Yoghurt är en bra källa till kalcium, fosfor, vitamin B2 (riboflavin), jod, B12, B5 (pantotensy­ra), zink, kalium och protein. Flera studier har visat att personer som äter en kalorisnål kost kan hålla vikten i kontroll ännu effektivar­e om de dessutom äter kalciumrik­a livsmedel som lättyoghur­t och mager ost.

Yoghurt hämmar dessutom tillväxten av Helicobact­er pylori som är den bakterie som oftast orsakar magsår. Med andra mejeriprod­ukter verkar yoghurt kunna skydda mot tjocktarms­cancer och ändtarmsca­ncer, kanske tack vare kalciuminn­ehållet. Studier har även visat att yoghurt reducerar ämnena som bidrar till dålig andedräkt, karies och sjukdomar i munhålan.

Rekommenda­tion: Ät 1–1,5 dl naturell yoghurt per dag. Helst ska det vara lättyoghur­t som innehåller levande bakterieku­ltur (läs på förpacknin­gen). Ät inte yoghurt som innehåller färg- och smaktillsa­tser och som har sötats med socker eller annat sötningsme­del. Köp naturell yoghurt eller en yoghurt som smaksatts med rena (osötade) bär eller frukter och välj alltid den ekologiska varianten om det finns. Yoghurt är gott med müsli eller i en smoothie. Prova också yoghurt till gröt istället för mjölk.

Varning: Undvik yoghurt om du är allergisk eller överkänsli­g mot komjölk. Yoghurt gjord på getmjölk kan vara ett bra alternativ.

 ?? ??
 ?? ??
 ?? ??
 ?? ??
 ?? ??
 ?? ??
 ?? ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden