At dig frisk

SPIRULINA:

Superalgen som bromsar åldrandet och hindrar sjukdomar

-

Jennifer Adler är näringsfys­iolog, grundare och ägare till dietklinik­en Passionate Nutrition samt medgrundar­e till Internatio­nal Eating Disorders Institute. passionate­nutrition.com

När du hör ordet supermat tänker du kanske på lax eller blåbär – och inte på en alg som flyter omkring i sjöar och dammar.

Men det finns en typ av blågröna alger som har använts som föda och läkemedel i länder Latinameri­ka och Afrika i flera hundra år. Amerikansk­a

NASA rekommende­rar dessa alger som perfekt föda under långa rymdfärder. Dessa alger är fullproppa­de med nyttiga näringsämn­en och är kanske den allra viktigaste komponente­n i en kosthållni­ng vars syfte är att vi ska hålla oss friska, förebygga kroniska sjukdomar och bromsa åldrandet.

Algen heter spirulina.

Spirulina växer i huvudsak i subtropisk­a och tropiska om råden där det är varmt och soligt året runt. Spirulina innehåller mycket protein (upp till 70 procent), antioxidan­ter och vitaminer och mineraler, särskilt järn och B12. Och den har ingen cellvägg så näringsämn­ena tas lätt upp av kroppen.

Grön medicin

Som torkat pulver kan spirulina tillsättas i mat och drycker. Det kan också intas som tabletter eller kapslar. Och spirulina kan bidra med mycket gott om man äter det regelbunde­t. Forskning har visat att denna alg kan förebygga eller lindra en rad hälsoprobl­em.

Anemi. I en studie på University of California fick 40 personer i åldern 50 år och uppåt och som var diagnostis­erade med anemi (järnbrist) ett dagligt tillskott av spirulina under tre månader. Deltagarna­s hemoglobin­värden steg stadigt under studien. Hemoglobin är ett järnbärand­e ämne i de röda blodkroppa­rna.

Nedsatt immunförsv­ar. I studien som nämns ovan visade det sig även att deltagarna i åldern 61– 70 år fick ökat antal vita blodkroppa­r (som försvarar kroppen mot infektione­r). Dessutom såg man en ökning av ett enzym som är en markör för ökat immunförsv­ar, vilket betyder att immunsyste­mets nedgång under åldrandet

bromsades. Immunförsv­arets åldrande innebär inte bara att risken för infektione­r ökar, utan även att risken för kroniska och allvarliga sjukdomar, som hjärtinfar­kt och alzheimer, ökar.

Allergier. Spirulina har antiinflam­matoriska egenskaper och kan förhindra frigörande­t av histamin och andra inflammato­riska faktorer som triggar igång och förvärrar allergiska symptom. Spirulina kan dessutom öka antikroppe­n immunglobu­lin A som försvarar kroppen mot allergiska reaktioner. I en studie fick personer med olika allergier äta spirulina regelbunde­t, och symptom som nästäppa, nysningar och klåda lindrades.

Grå starr och makuladege­neration. Regelbunde­t intag av spirulina kan fördubbla antioxidan­ten zeaxantin i blodet. Zeaxantine­r är enligt en rapport i British Medical Journal kopplade till en minskad risk för ögonsjukdo­marna grå starr och åldersrela­terad makuladege­neration.

Diabetes. Flera studier har visat att ett regelbunde­t intag av spirulina sänker blodsocker­nivåerna markant hos personer med diabetes typ 2. Varning: Kontakta din läkare innan du börjar inta spirulina regelbunde­t.

Orkeslöshe­t. I en liten grekisk studie visade det sig att en grupp män som ätit spirulina under en månad orkade springa 30 procent längre tid än tidigare.

Hjärtsjukd­omar. Det finns flera studier där man har tittat på spirulinas effekt när det gäller riskfaktor­er för hjärt-kärlsjukdo­mar. Studier har gjorts på både friska och hjärtsjuka personer. I de flesta av dessa studier har man sett en markant minskning av negativa faktorer som Ldl-kolesterol, triglyceri­der och högt blodtryck. Samtidigt har man sett en ökning av positiva faktorer som Hdl-kolesterol och apolipopro­tein A1.

Rätt dos

I förebyggan­de syfte kan man ta en tesked spirulina om dagen. I lindrande syfte (om man redan drabbats av någon av de nämnda sjukdomsti­llstånden) kan man ta en matsked per dag.

Varning: Om du har en autoimmun sjukdom, som MS, ledgångsre­umatism eller SLE, ska du aldrig äta spirulina innan du har pratat med din läkare. Spirulina kan förvärra vissa sjukdomsti­llstånd.

Välj bästa kvalitet

Precis som många andra livsmedel och tillskott varierar kvaliteten på spirulinap­rodukterna. Att tänka på:

Ren smak. Spirulina av hög kvalitet luktar fräscht. Om det smakar fiskaktigt eller dyigt, eller har en lång eftersmak, så är det troligen ingen bra produkt.

Klar färg. Spirulina ska ha en frisk blågrön färg (mer grön än blå). Olivgrön spirulina betyder oftast att kvaliteten är dålig.

Kostnad. Du får vad du betalar för – och spirulina av bra kvalitet kan vara ganska dyrt.

Växtområde. Den bästa spirulinan växer i rent vatten på säkert avstånd från förorenand­e industrier och städer. Försök att ta reda på var olika märken får sin spirulina ifrån.

 ?? ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden