Daniella Illerbrand funderar över hur Instagram kunde få så stor betydelse.
Laga mat för Instagram
Idag har vi svårt att tänka tanken på att sociala medier inte skulle existera, men visst fanns det ett liv före dem? Och visst fungerade restaurangbranschen utan dem? Men har ni tänkt på hur det skulle vara att öppna en restaurang utan dem idag? Eller kafé, bar eller vad som helst matrelaterat (säkert är det liknande för andra branscher, men det går vi inte in på här).
Häromdagen hörde jag en konversation som inte var menad för mina öron, men den handlade om två viktiga punkter. Det handlade om en ny restaurang som skulle öppna och hur de skulle marknadsföra den. De båda involverade personerna i konversationen höll med om att det måste finnas Instagram-vänliga detaljer i inredningen, och hör och häpna, Instagram-vänlig mat … Inte god mat, inte hållbar mat, inte ens OK mat – utan Instagram-vänlig mat. När jag för några år sedan gjorde ett projekt utomlands möttes jag av samma attityd. En av ägarna sa till kocken att skapa en Instagram-vänlig dessert. Alltså ett marknadsföringstrick, om man får vara krass.
Om detta är den nya normen får jag rysningar, av obehag alltså. Säkert tänker du att det är väl inte så konstigt; det är ju toppen för ens flöde om det ser snyggt ut, och säkert kommer maten att vara god också. Ja, säkert kommer den det! Men det som stör mig mest är att vi nu har en ny parameter att bedöma restauranger efter, en som bygger på något så otroligt själlöst som att jaga likes. I sådana fall har vi glömt att allt som har med mat att göra borde bygga på kärlek och kunskap.
DET FINNS OCKSÅ en annan sida av att driva en restaurang idag, med all hets kring sociala medier, och det är de Instagram-konton som går under benämningen ”guider”, där marknadsföringsstrategin går ut på att Instagram-ägaren får gratis mat mot en publicering. Det kan vara superbra för en liten restaurang att få visa sin mat på ett konto som har tusentals följare, och säkert också sprida en nyhet, speciellt när man är nyöppnad och kanske drunknar bland alla ställen som nu finns i Stockholm. Men när kan det bli fel? För såklart blir det fel när man ska rekommendera ställen där man erbjudit publicering mot gratismat. Då kan man ju inte säga något dåligt om dem. För man har ju haft som säljteknik att man ska marknadsföra något positivt.
Nyligen lades en konversation upp på sociala medier mellan en restaurang och en så kallad guide, där det var tydligt att restaurangen inte var intresserad av att ge bort en middag, och det är ju OK. Det är också OK att inte förstå varför från guidens sida också, men när Instagram-ägaren menar att ”det handlar bara om en kostnad av råvaror” för restaurangen har man nog fått hela branschen om bakfoten. Därför kommer här en liten uppställning av en bråkdel av vad som ingår i att servera en måltid på en restauran: Råvaror, linne, tvätt, el, hyra, personalkostnader, svett och tårar, sin själ och tid borta från familjen.
Summan av kardemumman är: Självklart fotar jag också min mat; ni som följer mig vet det. Men jag skulle bli otroligt besviken om jag fick reda på att min mat var skapad för att se bra ut i våra flöden, för saknar du känsla för allt som har med matlagning att göra ska du inte vinna över mig, hur snygg din mat än är. Och gratis mat är alltid god. Tänk på det.
”JAG FÅR RYSNINGAR, AV OBEHAG ALLTSÅ.”