Strömstads Tidning : 2020-04-09

Kultur & Nöje : 16 : 16

Kultur & Nöje

16 TORSDAG 9 APRIL 2020 Kultur & Nöje Vitlycke Världsarve­t utomhus – museum med coronatrum­f vanligt skulle den nya utställnin­gen ha samlat stora och små till högtidlig invigning i påsk. Det har skjutits på framtiden, men anläggning­en är klar att användas och kan med fördel tas i bruk redan nu. av den danska Hjortsprin­gbåten från tidig järnålder. – Vi har inga fynd av bronsålder­sskepp i Sverige, men våra yngsta hällristni­ngar är också från tidig järnålder, säger Alexandra Selenius. Så långt fakta. En del sådan kommer också att finnas vid båtplatsen, för den som är läskunnig. Annars är detta en del av Vitlycke som ska stimulera fantasi och egna tankar, genom att man kan testa själv. Båtarna ska locka till fysisk aktivitet och träna barns motoriska förmåga. – Våra besökare har efterfråga­t mera som är riktat till barn, säger Alexandra Selenius och Fredrika Båtarna på Vitlycke Två smäckra båtar ligger i slänten nedanför museet, just där gångvägen mellan museibyggn­aden och Vitlyckehä­llen passerar. Den som kikar ner i de kanotlika farkostern­a upptäcker bilder av djur i den ena, av bronsförem­ål i den andra. Detta är delar av en berättelse, visar det sig. Bronsålder­n var en tid av handelsres­or och kulturutby­te mellan olika delar av världen och här är en båt på väg från Tanum, lastad med handelsvar­or som skinn och hudar, en annan har anlänt från England med metallföre­mål, såväl smycken och redskap som vapen. – Vi står faktiskt precis där vattenlinj­en gick under bronsålder­n, säger Alexandra Selenius, museipedag­og. När kulturhus och andra samlingsst­ällen stänger ner och skjuter upp har Vitlycke museum en liten trumf på hand: Här ligger attraktion­en ute i naturen. Hällristni­ngar kan upplevas på egen hand utomhus i friska luften. Med låg smittrisk. Det är tydligt dagarna före påsk. Jag är där för att se den nya anläggning­en, en kombinatio­n av lekplats och bronsålder­sutställni­ng, men tar först svängen om Vitlyckehä­llen och sedan även Vitlyckest­igen, som slingrar sig över berg och genom skogsområd­en ovanför världsarve­ts mest kända häll. Trappor och spångar förenklar när terrängen bjuder motstånd. Här porlar bäckar och sjunger fåglar. Tydliga informatio­nstavlor berättar om bronsålder­ns handelsväg­ar, troliga riter och samlingar, om hur ovanlig älgen bör ha varit, om båtar, spjut och små fotspår. Då myllrar Kottens fritids omkring vid hällen och börjar sedan äntra trapporna för att ta samma skogsväg som jag just gått, kanske ända upp till de mäktiga rösena på bergets topp. Men det är ingen fara. Skogen är stor. Det här är ett museum utan trängselpr­oblem. Ändå påverkar pandemin på många sätt världsarvs­museet inför säsongssta­rten. Hade allt varit som Så känslan av att vi kommer resande i en båt och får syn på ristningar­na kan vara precis densamma som våra föregångar­e här hade, när Vitlyckehä­llen på andra sida Kvilleväge­n låg på andra sidan en havsvik i stället. Båtarna är utformade efter modell Jag är ensam, det är flera 100 gånger mer än de rekommende­rade två meterna till andra människor. Ända tills jag kommer ner från berget.

© PressReader. All rights reserved.