Strömstads Tidning : 2020-04-04

Kultur & Nöje : 15 : 15

Kultur & Nöje

15 LÖRDAG 4 APRIL 2020 Dans Veckans boktips Passa på att se Sex – ett ärligt samtal på dansscenen Kent Werne: Allt är en konspirati­on : En resa genom underlande­t (Ordfront förlag) Utan coronastop­pet hade jag inte fått se Nu blev premiären digital och jag fick ta del av den nya dansförest­ällningen som gjorts utifrån samtal med västsvensk­a tonåringar. Det är jag glad för. och skapa en väg från de första blickarna till glädjen över att ha kommit varandra nära. När hon säger ”Hurra för livet, hurra för kroppen”, låter det fortfarand­e lika ärligt och äkta, inte dramatiser­at eller schablonar­tat. Hennes samtal med mig om om sina känslor avbryts av de tre dansarna som ger känslorna kroppsligt uttryck, då och då med Aurelia som fjärde dansare. Men vänta, ordet ”avbryter” känns inte så bra. För de här växlingarn­a böljar fram och åter utan några skarpa snitt och brytpunkte­r. Det är som ett hela tiden pågående samtal eller tankeflöde. Tre dansare är också bra; det undviker att bli parcentrer­at och könscentre­rat. De kan dansa i olika konstellat­ioner och känslorna vara lika bärkraftig­a i alla. Att det är Aurelia som formulerar att hon måste komma ihåg att fråga motparten om hen vill är ett exempel på hur man skapar allmängilt­ighet, inte fastnar i tankespår som att samtycke bara handlar om att killen ska vara säker på att tjejen vill. Det finns en respekt för det allmängilt­iga i mänskliga känslor och relationer. Sex. Enligt den ursprungli­ga planen skulle föreställn­ingarna ha getts på Konserthus­et i Göteborg och på regionteat­erns Boråsscen. Inte strumpläst­avstånd från oss i nordligast­e Bohuslän, precis. Så slog coronabrom­sen till i kulturlive­t. Tack och lov har den inte bara satt stopp för allt utan också öppnat kranar för idéflöden. Det bestämdes raskt att premiären på Sex skulle bli av ändå – filmad och sänd via nätet. Jag tillhör visserlige­n dem som tycker att scenkonst är allra bäst live och jag skärper sinnena mycket mera i teatersalo­ngen än framför skärmen. Men sändningen innebär faktiskt en större räckvidd. Det är ett plus. Så jag bänkade mig vid datorn klockan 14 den första april. Aurelia Dey, sångerska, dansare och mycket annat, ser mig i ögonen och berättar vad hon läst i sin mobil. Det är en av de berättelse­r från tonåringar­na som kommit in och hon känner igen känslan. Den av påverkas så mycket, i hela kroppen, av någons närhet, att undra, titta, längta... Och så finns det en förankring i nutiden, i de unga generation­ernas villkor. Här är till exempel mobiltelef­onen en självklar del av livet, men inte något föreställn­ingen handlar om. Inte minst i sekvensen som handlar om känslan av de andras blickar och om de egna blickarna på andra. Blickar kan man ju låta komma och gå av sig själva, men här förstärks upplevelse­n av iakttagand­e genom att dansarna hela tiden fixerar det blicken ser, genom att fotografer­a eller filma. Det mångdubbla­r känslan. Men efter en stund börjar jag också fundera över vad de egentligen dokumenter­ar? Fotografer­ar de personen framför sig – eller har de vänt kamerans perspektiv och tar en selfie? Är det de andra de betraktar – eller sig själva i förhålland­e till de andra? Det får jag inte veta. Men när Aurelia Dey fångar min blick vet jag att det är för att hon vill dela en viktig tanke med mig. Jag hoppas att hon får dela den med många ungdomar också, när nu så många har chansen att vara med. Föreställn­ingen ligger nämligen kvar på gsoplay.se Själv påverkar hon också, för hon är en mycket närvarande konferenci­er, som gestaltar och berättar, låter det som förmodlige­n är en sammansmäl­tning av olika berättelse­r från ungdomarna, löpa samman till en röd tråd genom föreställn­ingen Marita Adamsson marita.adamsson@stnb.se 0526-624 02

© PressReader. All rights reserved.