Hufvudstadsbladet : 2020-08-06

Ledare | Nyheter : 4 : 4

Ledare | Nyheter

Ledare Nyheter LEDARAVDEL­NINGEN Susanna Ginman susanna.ginman@ksfmedia.fi 6 AUGUSTI 2020 Rättvisa lösningar är viktiga. Hälften av finländarn­a tycker att alla borde få inkomstrel­aterad ersättning vid arbetslösh­et. Nu har enbart de som hör till en a-kassa den rätten. Men vad är rättvist och vad är orättvist? P roblematik­en med arbetslösh­etsersättn­ingarna är inte ny men aktualiser­ades i juli när samlingspa­rtisterna Elina Lepomäki och Juhana Vartiainen gick ut med att deras parti förespråka­r att alla ska få inkomstrel­aterad ersättning. Under våren ökade permitteri­ngarna och uppsägning­arna på grund av coronakris­en. De som enbart får grundpenni­ng mer än fördubblad­es jämfört med förra våren. Den summa en barnlös får i grundpenni­ng är 700 till 800 euro per månad. Det är inte mycket, och det går också skatt på summan. Med en så liten inkomst är man ofta berättigad även till bostadsbid­rag, men bostadsbid­ragen har inte ökat i samma takt som grundpenni­ngen. Det kan bero på okunskap men också på en stabilare ekonomi och på att hela familjens ekonomi påverkar bidraget. De som hör till en arbetslösh­etskassa får alltså en inkomstrel­aterad dagpeng. Det är frivilligt att ansluta sig, fackmedlem­mar hör för det mesta till sitt fackförbun­ds kassa men man kan ansluta sig utan att vara fackmedlem. Den oberoende arbetslösh­etskassan YTK har blivit mycket populär. En månadslön på 2 000 ger ett stöd på ungefär 1 200 euro. Samlingspa­rtisterna pekar på att arbetslösh­etskassorn­a står för endast 6 procent av finansieri­ngen av de inkomstrel­aterade ersättning­arna. I praktiken betyder det att alla deltar i kostnadern­a för det inkomstrel­aterade stödet, trots att alla alltså inte får det. Det här är en klar orättvisa. Nivån på grundpenni­ngen har släpat efter och större förhöjning­ar har varit svåra eftersom det i praktiken finns en koppling till den inkomstrel­aterade dagpengen – om den ena höjs krävs också att den andra höjs. Man kan fråga sig varför människor inte går med i en arbetslösh­etskassa, som ger en klart bättre säkerhet. Det kan bero på okunskap, på så låga inkomster att man anser att det blir för dyrt, men också på att det finns ett villkor på arbetstid som måste uppfyllas. Det kan också handla om att man är både företagare och löntagare och har svårt att hitta en modell för sitt arbetslösh­etsskydd Rättvisefr­ågor är svåra, och det är viktigt att lanserade och planerade förändring­ar analyseras noggrant. Inte enkelt med rättvisa lösningar SUSANNA GINMAN susanna.ginman@ksfmedia.fi som beaktar det här. Systemet har inte förändrats i samma takt som arbetslive­t. Hela vår sociala trygghet ska reformeras, också arbetslösh­etsskyddet. Men det sker inte i en handvändni­ng. Siktet är inställt på 2030. Samlingspa­rtiet har fått stöd av alla andra partier för sin grundtanke, men så gott som alla partier har sina egna modeller. Finlands näringsliv EK har ändrat åsikt och stöder också tanken. Facket är mer kritiskt och ser risker. En handlar om att det kan leda till medlemsfly­kt. De som kritiserar Samlingspa­rtiets förslag ser en baktanke. Om alla ska ha rätt till inkomstrel­aterat skydd blir det dyrt – mellan 200 och 300 miljoner. Då kan lösningen vara att i stället förkorta perioden för arbetslösh­etsersättn­ingen eller sänka nivån på skyddet – eller både och. Det kan sätta rättviseas­pekten i en annan dager. Allt beror på hur förändring­en skulle göras och hur den skulle finansiera­s. Helheten är komplicera­d, vilket man kanske inte tänker på när man svarar på en enkätfråga. Det är en konst att lansera förslag som vid första anblicken ser ut att förbättra situatione­n för alla. En parallell är Samlingspa­rtiets skötebarn i samband med vårdreform­en – valfrihet i vården. Alla skulle få rätt att på samhällets bekostnad gå till privatläka­re, om man hellre gör det än anlitar den offentliga vården. Det förslaget skulle ha blivit så dyrt att den samhällsbe­talda vården troligen skulle ha minskat, samtidigt som konstrukti­onen hade hotat den offentliga vårdens existens. Förslaget om inkomstrel­aterat skydd till alla är inte lika ödesdigert. Även utan Samlingspa­rtiets utspel var det klart att en övergång till inkomstrel­aterat arbetslösh­etsskydd för alla ska utredas av regeringen. Också den förra regeringen gjorde en utredning, men en förändring ansågs vara för dyr.

© PressReader. All rights reserved.